Jakutiska

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
jakutiska
'Саха тыла saxa tyla'
Talas i Ryssland
Region Sacha (Jakutien)
Antal talare 363 000[1]
Klassificering altaiska

 turkspråk
  nordturkiska

   jakutiska
Officiell status
Officiellt språk i Sacha
Språkkoder
ISO 639-1 sah
ISO 639-2 sah
ISO 639-3 [1]
SIL TRK

Jakutiska, eller sacha, är ett turkspråk med omkring 363 000 talare, jakuterna, främst i delrepubliken Sacha (Jakutien) i nordöstra Sibirien i Ryssland.

Innehåll

Klassificering

Jakutiska tillhör de nordturkiska språken (nordöstturkiska språken), där även sjor, tuvinska och dolganska (stundom ansedd som en dialekt till jakutiska) ingår. De nordturkiska språken ingår i den turkiska språkfamiljen, som stundom inkluderats i en altaisk språkfamilj.

Utbredning

Karta över jakutiskans (mörkblått) och dolganskans (blått) spridningsområden.

Jakutiska talas totalt av omkring 363 000 personer, jakuterna, främst i delrepubliken Sacha (Jakutien) i nordöstra Sibirien i Ryssland. Det talas också av etniska jakuter i Chabarovsk kraj i sydöstra Sibirien och av en liten diaspora i andra delar av Ryssland, Turkiet samt andra delar av världen. Dolganskan, en nära släkting till jakutiskan, av vissa ansedd som en dialekt av den senare, talas av dolganer i Krasnojarsk kraj. Jakutiskan används till stor utsträckning som lingua franca av andra etniska minoriteter i Sacha.

Ljudlära

En karakteristisk egenskap i jakutiskan är dess vokalharmoni. Om den första vokalen i ett jakutiskt ord är främre (mjuk) blir påföljande vokaler vanligtvis även de främre: exempelvis kelin, "tillbaka", där e är en öppen främre orundad vokal och i är en sluten främre orundad vokal.

Konsonanter

Jakutiskans konsonantfonem
Bilabial Dental Alveolar Palatal Velar Glottal
Klusil p b t d c ɟ k g
Nasal m n ɲ ŋ
Frikativa s x ɣ h
Flapp ɾ
Approximant j, j̃
Lateral
approximant
l

Vokaler

Jakutiskans vokalfonem
Kort Lång Diftong
Sluten Öppen Sluten Öppen
Främre Orundad i e ie
Rundad y ø øː
Bakre Orundad ɯ a ɯː ɯa
Rundad u o uo

Skriftsystem

Jakutiskan skrivs med en variant av det kyrilliska alfabetet. Det moderna jakutiska alfabetet, som etablerades 1939 av Sovjetunionen, består av de ryska samt fem ytterligare bokstäver: Ҕҕ, Ҥҥ, Өө, Һһ, Үү.

Kyrilliska IPA
А а /a/
Б б /b/
В в /v/ endast i ryska lånord
Г г /g/
Ҕ ҕ /ɣ, ʁ/
Д д /d/
Дь дь /ɟ/
Е е /e, je/ endast i ryska lånord
Ё ё /jo/ endast i ryska lånord
Ж ж /ʒ/ endast i ryska lånord
З з /z/ endast i ryska lånord
И и /i/
Й й /j, j̃/ nasaliseringen av halvvokalen utsätts inte ortografiskt
К к /k, q/
Л л /l/
М м /m/
Н н /n/
Ҥ ҥ /ŋ/
Нь нь /ɲ/
О о /o/
Ө ө /ø/
П п /p/
Р р /r/
С с /s/
Һ һ /h/
Т т /t/
У у /u/
Ү ү /y/
Ф ф /f/ endast i ryska lånord
Х х /x/
Ц ц /ts/ endast i ryska lånord
Ч ч /c/
Ш ш /ʃ/ endast i ryska lånord
Щ щ /ɕː/ endast i ryska lånord
Ъ ъ  ? endast i ryska lånord
Ы ы /ɯ/
Ь ь  ? endast i ryska lånord
Э э /e/
Ю ю /ju/ endast i ryska lånord
Я я /ja/ endast i ryska lånord

Ett annat alfabet, skapat av Semjon Novgorodov, är baserat på det internationella fonetiska alfabetet.

Grammatik

Såsom andra turkspråk begagnar jakutiskan vokalharmoni, är ett agglutinerande språk och saknar grammatiskt genus.

Syntax

Grundordföljden kan summeras som subjektadverbobjektpredikat, ägare–det ägda, substantivadjektiv.

Substantiv

Substantiv har singular- och pluralformer. Pluralis bildas av suffixet /-LAr/, som kan realiseras som [-lar], [-ler], [-lør], [-lor], [-tar], [-ter], [-tør], [-tor], [-dar], [-der], [-dør], [-dor], [-nar], [-ner], [-nør] och [-nor], beroende på föregående vokal och konsonant. Pluralen används endast vid syftning till ett antal företeelser kollektivt, inte då ett specifikt antal anges. Substantiv böjs inte efter genus.

Pronomen

Personliga pronomen

Personliga pronomen skiljer i jakutiskan mellan först, andra och tredje person och i numerus till singularis och pluralis.


Singular Plural
Första min bihigi
Andra en ehigi
Tredje kini kiniler

Trots att genus generellt saknas skiljes bland personliga pronomen på mänskligt och icke-mänskligt i tredje person, där kini syftar till människor och ol till alla andra företeelser.

Interrogativer

Interrogativer stannar i jakutiskan in situ; de placeras ej först i meningen och frångår således ej ordföljden. Bland interrogativer finns: tuox, "vad", kim, "vem", xaydax, "how", xas, "hur mycket", xanna, "var", xannɯk, "vilken".

Litteratur

Det första tryckta verket på jakutiska var en del av en bok av Nicolaas Witsen, publicerad 1692 i Amsterdam.

Referenser

  1. ”Yakut” (på engelska). Ethnologue. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=sah. Läst 17 mars 2009. 
Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.

Där angavs följande referenser:

  • Kirişçioğlu, M. Fatih (1999). Saha (Yakut) Türkçesi Grameri. Ankara: Türk Dil Kurumu. ISBN 975-16-0587-3.
  • Krueger, John R. (1962). Yakut Manual. Bloomington: Indiana U Press.

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg