Jakobsboggi
Från Rilpedia
Jakobsboggi kallas en boggi som är gemensam för två vagnar. Konstruktionen är benämnd efter Wilhelm Jakobs (1858–1942).
Tekniskt går det till så att boggien har två vaggbalkar, en på vardera sidan om boggiens mitt. En vagnskorg vilar på vardera vaggbalken och korgarna vrider sig alltså runt två olika punkter, en något framför och en något bakom boggiens mitt. Varje jakobsboggi är således delad av två permanent hopkopplade vagnar. Jakobsboggier används i motorvagnar och i vissa länder även i godsvagnar. Däremot är den ovanlig i spårvagnar p.g.a. att den inte lämpar sig för fordon som ska klara små kurvradier. I spårvagnar används ofta i stället en konstruktion där två vagnskorgar är sammanfogade med en led som vilar på en vanlig boggi, d.v.s. en boggi med en vaggbalk och en vridningspunkt.
Jakobsboggier har även använts i personvagnar i Sverige. På 1930-talet byggde SJ om ett antal tvåaxliga vagnar till vagnar med jakobsboggier för att ge dem lugnare gångegenskaper i trafik.[1]
För- och nackdelar
- Man får färre boggier eftersom varje boggi delas av två vagnar, utom först och sist där en vanlig boggi krävs. Ger lägre inköpskostnad och mindre underhåll. Boggier står för 35 - 40% av normala kostnaden.
- Man slipper en komplicerad koppling eftersom boggien fungerar som en robust koppling.
- På persontåg får man större bekvämlighet:
- Mindre buller eftersom boggien ligger längst bort i vagnen.
- Handikappvänligare golv eftersom det låga golvet kan bli större.
- Den fastare bindningen mellan vagnarna gör att man har en genomgående öppen passage mellan sektionerna, vilket illustreras av designen på X60-tågsätten.
- Mindre luftmotstånd. En boggi skapar mycket turbulens.
- På godståg får man möjlighet att ha längre låglastade vagnar. I USA är det vanligt att man har två containers på varandra.
Källor och referenser
- ↑ SMJ Stockholms Modelljärnvägsklubb : Vagn CC2, (bild)
- ↑ Engelska Wikipedia : Jacobs bogie (engelska)
- Alsthom articulated trainsets: [[1]]
