Jakob Adlerbeth
Från Rilpedia
Jakob Adlerbeth, född 1785 i Stockholm, död 1844 i närheten av Stockholm, var en svensk fornforskare, det litterära Götiska förbundets stiftare.
Biografi
Sedan han tagit magistergraden i Uppsala inträdde han på den civila tjänstebanan, där han 1818 blev förste expeditions-sekreterare i ecklesiastik-expeditionen, en befattning som han behöll till sin död.
Det namn Adlerberth förvärvade vann han inte genom sin verksamhet som ämbetsman, utan genom sitt arbete i vitterhetens och fornforskningens tjänst. Han är nämligen den egentlige stiftaren av det i den svenska litteraturens och kulturens historia så viktiga Götiska förbundet.
Detta utgick från enskilda samkväm mellan några ungdomsvänner, som på Adlerbeths förslag sammanslöt sig till ett vittert samfund "i afsigt", säger medlemmen Erik Gustaf Geijer, "att genom en på samma gång rent vetenskaplig och poetisk behandling af fornnordiska minnen lifva kärleken för vår forntid och derigenom rena smaken samt i någon mån väcka en slumrande anda till medvetande".
Jakob Adlerbeth var den ledande mannen i detta samfund och en av dess mest verksamma medlemmar. Under signaturen --R-- (för förbundsnamnet Rolf) skrev han åtskilliga uppsatser i förbundets tidskrift, Iduna, samt utgav 1811 bland annat Edda eller Skandinavernas hedniska Gudalära. Öfvers. från danskan efter Nyerup (2:a upplagan 1816, 3:e 1829), och Vaulundurs saga. Öfvers. från danskan (1812.)
Adlerbeth verkade med iver för den svenska fornforskningens väckande och upphöjande och var i allmänhet en nitisk kämpe för allt nationellt och fosterländskt.
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).