Jättebläckfisk
Från Rilpedia
?Jättebläckfisk | |
---|---|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Blötdjur Mollusca |
Klass: | Bläckfiskar Cephalopoda |
Underklass: | Coleoidea |
Överordning: | Tioarmade bläckfiskar Decapodiformes |
Ordning: | Teuthida |
Underordning: | Oegopsina |
Familj: | Architeuthidae |
Släkte: | Jättebläckfiskar Architeuthis |
Art: | Jättebläckfisk A. dux |
|
|
§Architeuthis dux Auktor: Steenstrup, 1860 |
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Jättebläckfisk, (Architeuthis dux) är en art i det enda släktet Architeuthis i familjen Architeuthidae - jättebläckfiskar. Dess kropp kan bli upp till 18 meter och ha 10-15m långa armar.
Munnen, som liknar en papegojnäbb, sitter inne mellan armarna och är stark nog att bita av en stålkabel. Jättebläckfisken har tio armar, och karaktäriseras av att två av tentaklerna är längre än de övriga. Den lever på fiskar och mindre bläckfiskar och lägger sina ägg på bottnen.
Jättebläckfisken lever mycket djupt nere i havet, och blev inte vetenskapligt erkänd förrän i slutet av 1800-talet, då flera av de stora djuren spolades iland på kusten av Newfoundland. Jättebläckfiskens öga är 25 cm i diameter. Man vet inte hur gamla jättebläckfiskarna kan bli, då de är skygga djur som vi människor mycket sällan stöter på. Man vet heller inte hur stora de kan bli. Det finns exempel på djur som varit omkring 15-18 meter långa - men det är sannolikt att det finns ännu större exemplar i djuphavet.
Möte med jättebläckfisken
Hösten 2005 försökte de japanska forskarna T. Kubodera och K. Mori bli de första som filmade en levande jättebläckfisk.
Många andra forskarlag har sökt efter denna mytomspunna varelse, men ingen hade i sanning lyckats. Forskarlaget var dock enträgna och trodde att det bästa sättet att fånga den på bild var att locka den till sig. För att lyckas med detta skickade man ner en sond med undervattenskamera och en stor, död bläckfisk på 1000 meters djup. Efter många timmars väntan dök ett exemplar upp, den anföll, snarare än roffade åt sig, fisken. Forskarna ser detta som ett tecken på att jättebläckfisken är en aktiv jägare och ingen asätare.
Exemplaret uppskattas till att ha varit 9 meter långt, alltså inte ett av de största exemplaren. Trots sin förhållandevis ringa storlek lyckades den slita loss fisken. I stridens hetta förlorade den en arm som fastnade i sonden. Forskarna blev mycket nöjda över att ha filmat händelsen och dessutom få en pinfärsk (armen rörde sig fortfarande när den kom upp) arm från en jättebläckfisk. [källa behövs]
Fiskare från Nya Zeeland fångade 2007 för första gången en levande, vuxen jättebläckfisk.