Från Rilpedia

Jämtlands läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen. Valkretsen har vid samtliga val haft fem fasta mandat.

Innehåll 1 Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett) 1.1 1971-1973 1.2 1974-1975/76 1.3 1976/77-1978/79 1.4 1979/80-1981/82 1.5 1982/83-1984/85 1.6 1985/86-1987/88 1.7 1988/89-1990/91 1.8 1991/92-1993/94 1.9 1994/95-1997/98 1.10 1998/99-2001/02 1.11 2002/03-2005/06 1.12 2006/07-2009/10 2 Första kammaren 2.1 Riksdagsledamöter i första kammaren (listan ej komplett) 2.1.1 1867-1911 (successivt förnyade mandat) 2.1.2 1912-1917 2.1.3 1918-lagtima riksmötet 1919 2.1.4 Urtima riksmötet 1919-1921 2.2 Andra kammaren 2.3 Riksdagsledamöter i andra kammaren (listan ej komplett) 2.3.1 1922-1924 2.3.2 1925-1928 2.3.3 1929-1932 2.3.4 1933-1936 2.3.5 1937-1940 2.3.6 1941-1944 2.3.7 1945-1948 2.3.8 1949-1952 2.3.9 1953-1956 2.3.10 1957-1958 (första riksmötet) 2.3.11 1958 (andra riksmötet)-1960 2.3.12 1961-1964 2.3.13 1965-1968 2.3.14 1969-1970 3 Källor 3.1 Litteratur

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)

1971-1973

1974-1975/76

1976/77-1978/79

1979/80-1981/82

1982/83-1984/85

1985/86-1987/88

1988/89-1990/91

1991/92-1993/94

• Rune Berglund (1991), s
• Berit Andnor, s

1994/95-1997/98

• Ola Sundell, m
• Rune Berglund, s
• Berit Andnor, s

1998/99-2001/02

• Ola Sundell, m
• Rune Berglund, s
  • Berit Andnor (statsrådsersättare 1998-2002), s
• Camilla Sköld Jansson, v

2002/03-2005/06

• Håkan Larsson, c
• Ola Sundell, m
• Berit Andnor (statsråd 2002-2006), s
  • Marie Nordén (statsrådsersättare 2002-2006), s
• Rune Berglund, s
  • Gunnar Sandberg (statsrådsersättare 2002-2003, ledamot 2003-2006), s
• Camilla Sköld Jansson, v

2006/07-2009/10

• Per Åsling, c
• Ola Sundell, m
• Berit Andnor, s
• Marie Nordén, s
• Gunnar Sandberg, s

Första kammaren

Vid tvåkammarriksdagens tillkomst 1867 var Jämtlands läns valkrets en egen valkrets i första kammaren. Antalet mandat var från början två, men höjdes till tre år 1886. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets.

Riksdagsledamöter i första kammaren (listan ej komplett)

1867-1911 (successivt förnyade mandat)

1912-1917

• Gottfrid Roman, lib s
• Carl Sehlin (1912-1913), lib s
  • John Östling (1914-1917), lib s

1918-lagtima riksmötet 1919

• Carl von Essen, lib s
• Per Welander, lib s

Urtima riksmötet 1919-1921

• Johan Johansson, lib s
• Johan Olofsson, lib s

Andra kammaren

Jämtlands läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922-1970. Fram till 1921 var länet däremot indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866-1911 i kretsar med ett mandat vardera.

I andrakammarvalet 1866 var landsbygden uppdelad på två valkretsar, Norra Jämtlands domsagas valkrets och Södra Jämtlands domsagas valkrets. Redan i valet 1869 delades dock den norra valkretsen upp i Hammerdals, Lits och Offerdals tingslags valkrets och Ragunda, Revsunds, Brunflo och Rödöns tingslags valkrets.

Inför 1881 års andrakammarval avskaffades samtliga tidigare valkretsar och landsbygden delades in i fyra nya: Jämtlands norra domsagas valkrets, Jämtlands västra domsagas valkrets, Jämtlands östra domsagas valkrets samt Härjedalens domsagas valkrets. Därefter var landsbygdens valkretsindelning oförändrad till och med det sista valet med majoritetsval 1908.

Residensstaden Östersund delade valkrets med andra Norrlandsstäder i skiftande kombinationer. I valen 1866-1875 ingick Östersund i Sundsvalls och Östersunds valkrets, men flyttades i valet 1878 till Härnösands och Östersunds valkrets och därefter i extravalet 1887 till Östersunds och Hudiksvalls valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre andrakammarvalkretsar och länet indelades i Jämtlands läns norra valkrets och Jämtlands läns södra valkrets (med tre mandat vardera). Vid andrakammarvalet 1921 förenades länet slutligen till en enda sammanhållen valkrets med fem mandat i samtliga val.

Andrakammarvalet 1952 blev uppmärksammat eftersom det föreskrivna förfarandet vid röstsammanräkningen inte följdes i länet. Bondeförbundet överklagade då valet i Jämtlands län, och regeringsrätten beslöt att valet skulle göras om. Omvalet den 14 december 1952 (det så kallade luciavalet) ledde till att bondeförbundet återtog det mandat som i den underkända valomgången tillfallit folkpartiet.

Riksdagsledamöter i andra kammaren (listan ej komplett)

1922-1924

• Johan Olofsson, lib s 1922-1923, fris 1924
• Carl Sehlin, lib s 1922-1923, fris 1924

1925-1928

• Johan Olofsson, fris

1929-1932

• Johan Olofsson, fris

1933-1936

• Johan Olofsson, fris 1933-1934, fp 1935-1936

1937-1940

• Wilhelm Annér, fp

1941-1944

1945-1948

1949-1952

• Algot Gunnarsson, fp

1953-1956

1957-1958 (första riksmötet)

• Elias Jönsson, fp

1958 (andra riksmötet)-1960

1961-1964

• Elias Jönsson, fp

1965-1968

• Elias Jönsson, fp

1969-1970

• Elias Jönsson, fp

Källor

Litteratur

• Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 276-277