Från Rilpedia

Det har föreslagits att denna artikel bör slås ihop med Immateriell egendom. (Diskutera)

Immaterialrätt är en sammanfattande benämning för det rättsområde som genom lag och prejudikat reglerar rätten till skydd för olika former av intellektuellt arbete.

De flesta rättsystem erkänner skydd för till exempel patent, varumärken, mönster, upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk, heraldiska vapen och namn. Upphovsmannen till ett bestämt verk av immateriell art ges i allmänhet under en bestämd tid skydd för kopiering eller annan avbildning. Termen immaterialrätt (tyska Immaterialgüterrecht) lär ha myntats 1907 av Josef Kohler.

Innehåll 1 Internationell upphovsrätt 2 Svensk upphovsrätt 3 Typer av immaterialrätt 4 Mönsterskydd 5 Debatt om immaterialrätt 6 Fotnoter

Internationell upphovsrätt

Det är skillnad i de olika rättssystemen i sättet att skydda en upphovsmans intellektuella rätt.

The World Intellectual Property Organization, WIPO, ^{[1] [2]}, är ett fackorgan inom Förenta Nationerna, som upprättats för skapa ett skydd för intellektuell egendom över hela världen genom samarbete mellan staterna.

Svensk upphovsrätt

I fråga om skydd av till exempel tekniska innovationer (uppfinningar) erhålls det genom att Patent- och registreringsverket (PRV) beviljar ett patent. Allmänhetens och de berörda parternas rättskyddsbehov mot patentsökaren tillgodoses i samband med att patentet söks. Allmänheten, närmast då de vars rätt berörs, kan anföra anmärkningar och krav mot patentet i patenteringsskedet. Dessutom förhindrar pantentmyndigheten, genom att utreda huruvida uppfinningen är patenterbar och det sökta patentet formellt lagenligt, att omotiverade patent eller sådana patent som kränker tredje mans eller allmänhetens rätt beviljas.

Upphovsrätt till konst, litteratur, film och fotografier är skyddad direkt utan registrering blott genom att verket skapats.

Varumärken kan skyddas genom registrering.

Typer av immaterialrätt

Immaterialrätten bygger på ett antal lagar och prejudikat som syftar till att ge ett skydd mot bland annat kopiering. Den delas vanligtvis upp i upphovsrätt och industriellt rättsskydd (näringsverksamhet). Dessa rättigheter skyddas ofta genom registrering hos Patent- och registreringsverket.

Mönsterskydd

Huvudartikel: Mönsterskydd

• Mönsterskydd – erhålles av mönsterskyddslagen, dess syfte är att ge och erbjuda skydd åt nyskapande designer, former och mönster för både industri- och hantverksprodukter oavsett om det är en frågan om prydnadsföremål eller sådana man kan dra nytta av t.ex. mönster på däck. Man måste ansöka om mönsterskydd hos patent- och registreringsverket, man får ensamrätt i högst 25 år.

Debatt om immaterialrätt

Se upphovsrättsfrågan.

Fotnoter

1. ↑ Organisation mondiale de la propriété intellectuelle, OMPI) med huvudkontor i Genève
2. ↑ http://www.wipo.int/about-wipo/en/what/