Inkomstskatt
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
 |
Denna artikel innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. Rätta gärna felaktigheter. Se diskussionssidan för mer information. Klargör alltid på diskussionssidan varför du använt mallen. |
 |
Den här artikeln anses vara otydlig eller onödigt fackspråklig. Hjälp gärna till att förtydliga artikeln och göra den mer lättläst. Se eventuellt diskussionssidan för mer information. |
Inkomstskatt är en skatt som betalas av den som har en beskattningsbar inkomst.
Innehåll |
Grundläggande principer
Skatten kan beräknas enligt tre principer:
- Progressiv skatt, där den andel som betalas i skatt ökas om inkomsten ökas.
- Fast procentsats, där varje skattskyldig betalar samma andel av inkomsten i skatt. Detta kallas ofta platt skatt eller proportionell skatt.
- Regressiv skatt, där den andel som betalas i skatt minskas om inkomsten ökas. Sällsynt.
Grunden för beskattning i allmänhet, och inkomstskatt i synnerhet, vilar ofta enligt lagstiftningen på en av två principer:
- Nyttoprincipen. Den skattskyldige betalar skatt beräknat efter den hypotetiska nytta han kan antas ha av allmän verksamhet.
- Bärkraftsprincipen. Den skattskyldige betalar skatt efter hur mycket han har råd att betala.
Inkomstskatten i Sverige
Skattelagstiftningen i Sverige delar in inkomster i tre kategorier, inkomst från:
- Tjänst
- Kapital
- Näringsverksamhet (lön och utdelning från aktiebolag räknas inte hit)
För varje inkomstslag beräknas ett netto som utgör inkomst minus avdragsgilla kostnader. Nettot från inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet läggs ihop och beskattas med kommunal och statlig inkomstskatt, allmän pensionsavgift (som dock kompenseras) samt kyrko- och begravningsavgift medan överskottet i inkomstslaget kapital beskattas med en platt skatt på 30 procent. På överskott av näringsverksamhet betalas också egenavgifter som är en motsvarighet till de arbetsgivaravgifter som betalas på löner.
Till skillnad mot bolagsbeskattningen, kan underskott i tjänst och kapital inte rullas vidare till nästa år och räknas bort från inkomster det året. Underskott i inkomstslaget kapital minskar dock till viss del de övriga skatterna genom så kallad skattereduktion. Den som har stora lån för att finansiera till exempel bostäder betalar därmed mindre total skatt. Detta anses av vissa vara en subvention riktad till främst villaägare och har ibland anförts som ett motiv till att behålla fastighetsskatten.
För juridiska personer finns endast inkomstslaget näringsverksamhet.
Exempel på andra begrepp som används både i skattelagstiftningen och i SCB:s officiella skattestatistik[1] är
- Sammanräknad förvärvsinkomst (inkomst av tjänst + inkomst av näringsverksamhet)
- Taxerad förvärvsinkomst (sammanräknad förvärvsinkomst - allmänna avdrag)
Skiktgränser
I Sverige finns tre inkomstskattenivåer, den inkomst som överstiger ett visst belopp beläggs med ytterligare skatt.[2]
Under 2007 gäller att den del av månadslönen som ligger mellan 27 383–40 716 kronor beskattas med 20 procent statlig skatt. Den del av månadslönen som ligger över 40 716 kronor beskattas med 25 procent statlig skatt.
För inkomståret 2008 finns också två skiktgränser. Den nedre skiktgränsen är 328 800 kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med 20 procent. Den övre skiktgränsen är 495 000 kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med ytterligare 5 procent (den så kallade värnskatten), det vill säga 25 procent.
Det innebär att du för inkomstår 2008 kan ha en inkomst på 340 900 kronor respektive 507 100 kronor utan att betala statlig inkomstskatt respektive förhöjd statlig inkomstskatt. Detta beror på grundavdraget.
Antal skattskyldiga
Under taxeringsåret 2003 (inkomståret 2002) redovisades 7 057 800 Inkomstdeklaration 1 (INK1, för privatpersoner även näringsidkare).[3] Antalet "kontrolluppgifter" för "lönesummor" var 7 221 815.[4]
Exempel
Anställd
Allmän pensionsavgift är nu eller snart en hundraprocentig (av sitt eget belopp) skattereduktion, alltså bortrationaliserad.
| +/-/= | Typ | Exempel | % |
|---|---|---|---|
| + | Bruttoinkomst av tjänst | 593 000 | |
| + | Nettoinkomst av tjänst | 593 000 | |
| + | Nettoinkomst av kapital | 593 000 | |
| + | Nettoinkomst av näringsverksamhet | 0 | |
| - | Allmänna avdrag | 0 | |
| = | Taxerad förvärvsinkomst | 593 000,00 | |
| - | Avdrag för allmän pensionsavgift | 8 750,00 | 25 (av avgift) |
| - | Grundavdrag | 11 400,00 | |
| = | Beskattningsbar inkomst | 419 850,00 | 100 |
| Inkomst uppdelat efter skiktgränser | |||
| Under skiktgräns 1 | 291 800,00 | ||
| Mellan skiktgräns 1 & 2 | 149 500,00 | ||
| Över skiktgräns 2 | 58 700,00 | ||
| Inkomstskatt | |||
| Allmän pensionsavg | (maxbelopp) 23 100,00 | 7 eller upp till maxbelopp | |
| Kommunal 31 % | 148 753,50 | 31 (av hela) | |
| Statlig 20 % | 41 640,00 | 20 (av 208 200) | |
| Statlig 5 % | 2 935,00 | 5 (av 58 700) | |
| Skattereduktion från allmän pensionsavg | - 17 325,00 | 75 (av avgift) | |
| Summa inkomstskatt | |||
| Summa inkomstskatt | 199 103,5 | 40 av nettoinkomst | |
| Pengar till arbetstagare | 300 896,5 | 60 av nettoinkomst | |
| Personalkostnader för arbetsgivare (AB, HB osv) | |||
| Arbetsgivaravgifter | 165 000,00 | 33 av bruttoinkomst av tjänst | |
| Summa personalskatter (inkomst + arb avg) | 274 103,5 | 55 av bruttoinkomst av tjänst | |
Enskild näringsidkare
Grundavdrag och skiktgränser är 2003 års. Från allmän pensionsavgift bortses. Notera "avsättningen för egenavgifter" som dras av från (innan) taxerad förvärvsinkomst.
| +/-/= | Typ | Exempel | % |
|---|---|---|---|
| Företagets resultaträkning | |||
| + | Företagets resultat | 1 000 000 | |
| + | Ej avdragsgilla kostnader | 10 000 | |
| = | Företagets skattepliktiga resultat | 1 010 000 | |
| - | Avsättning för egenavgifter | 252 500 | 25 % av skattepliktigt resultat |
| = | Nettointäkt av förvärvskällan | 757 500 | |
| = | Avrundas till närmast lägre hundratal | 757 500
|
|
| Beräkning av inkomstskatt och egenavgift | |||
| Taxerad förvärvsinkomst | 757 500 | ||
| - | Grundavdrag | 11 400,00 | |
| = | Beskattningsbar inkomst | 746 100 |
|
| Inkomstskatt | |||
| - | Kommunal 31 % | 231 291 | 0,31 * 746 100 |
| - | Statlig 20 % | 92 360 | 0,20 * (746 100–284 300) |
| - | Statlig 5 % | 15 805 | 0,05 * (746 100–430 000) |
| = | Summa inkomstskatt | 339 456 | 34 av taxerad förvärvsinkomst |
| - | Egenavgifter | 231 291 | 0,31 * 746 100 |
| = | Summa inkomstskatt & egenavgift | 570 747 | 57 av företagets skattepliktiga resultat |
| = | Pengar till arbetstagare | 406 644 | 43 av företagets skattepliktiga resultat |
Referenser
Noter
- ↑ SCB – Inkomster, skatter och bidrag 2000 – Definitioner och förklaringar
- ↑ http://skatteverket.se/skatter/ovrigt/beloppochprocent2007.4.7459477810df5bccdd4800032404.html#h-Brytpunkt
- ↑ ÅRSREDOVISNING för skatteförvaltningen och exekutionsväsendet Budgetåret 2003 Broschyr SKV 165
- ↑ http://www.scb.se/templates/Publikation____82620.asp
Se även
Externa länkar
- Ekonomifakta om skatter
