Ingenjörstrupper
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Ingenjörstrupper (eller pionjärtrupper, tidigare även sappörer, genitrupper, tekniska trupper) bildar inom många arméer ett särskilt truppslag, med uppgift att utföra alla inom krigsteknikens område, undantagande vad som rör vapenteknik, fallande arbeten. Redan romarna hade sådana i sina fabri.
Historik
Under medeltiden hade man skansbyggare för utförandet av befästnings- och vägarbeten, men för krigsmaskinernas handhavande anställdes timmermän och för de underjordiska arbetena bergsmän; arbetsledningen utövades dock av den skråmässige skans- och bro-mästaren. Även de spanska guastadores (redan före 1500) och de franske pionniers (omkring 1500) är att anse som ett slags skansbyggare. För fästningsbyggnad åter användes överallt allmoge, knektar och fångar under ledning av byggmästare och vallmästare. För fältarbetenas utförande medfördes skanstyg å vagnar, men särskilt yxor bars även; och 1566 förordnade Erik XIV, att det krigsfolk, som åtföljde skyttet, skulle ha
- "hwardere sijn hacke, picke eller spade att bäre um dagenn, opå thett thenn deell motthe ware widh honden som nian schall haffue till att begraffue och schantze medh, och hwadh the icke förmå att bära, da schall mhann framfordrett, medh the andre Archelij tillbehöringer, så att ther motthe ware femhundrett uthaff hwartt slaget".
Tills vidare utfördes sålunda de olika fältarbetena av kommenderande knektar, men behovet av särskilt utbildat folk för dessa arbeten började snart göra sig gällande och detta ej minst i Sverige. Redan 1644 hade sålunda Gustaf Horn tilldelat sitt avantgarde vid inmarschen i Skåne 500 med verktyg försedda "pijoneers"; 1655 föreslogs uppsättandet vid livländska armén under kriget mot Polen av en skvadron fältpionjärer om 200 man, och 1677 befallde Karl XI värvandet av ett kompani, "som wedh fortificationen skulle brukas", men denna befallning återtogs redan samma år. 22 december 1681 fick emellertid överstelöjtnant Jakob von Kemphen fullmakt att i Pommern uppsätta ett kompani "von pioneurs, mineurs und allerhand im felde nutzlichen leuten"; men detta kompani, vars uppsättning från 1683 fortsattes av kapten Thomas Roger och som förlades i garnison i Pommern, instacks dock redan 1688 som ett "compagnie zu fuss" (infanteri) under ett värvat garnisonsregemente; och såväl en anhållan av Dahlbergh 1683, att generalkvartermästarlöjtnant Drummondh i Malmö skulle få uppsätta en "esquadron pionierer", som en av överstelöjtnant Paul von Essen 1688 att få värva folk, som kunde användas i Reval både till vakt och som "pionirer, arbeiter" m.m., blev av Karl XI avslagna. Något tidigare hade i Brandenburg, 1677, och i Frankrike, 1679, minörkårer börjat uppsättas. ,
Sedan stora nordiska kriget utbrutit, befallde Karl XII 3 juli 1700 generalkvartermästare Carl Magnus Stuart att uppsätta en arbetstrupp av 12 man "fortifications handtwärckare, vallsättare och timberkarlar" , för vilka en särskild uniform även anbefalldes; och för 1718 års fälttåg bestämdes, att "sappeurer" skulle uttas ur regementena. Därmed kunde de svenska ingenjörstrupperna anses ha grundats.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
