Från Rilpedia

Infanterikanonvagn 72 (Ikv 72) Infanterikanonvagn 102 (Ikv 102) Infanterikanonvagn 103 (Ikv 103)
Generella egenskaper
Typ	Infanterikanonvagn
Besättning	4 man
Längd	Chassi: 4,8 m Inkl. eldrör: ? m
Bredd	2,23 m
Höjd	1,6 m
Vikt	Ikv 72: 8 ton Ikv 102: 8,8 ton Ikv 103: 8,8 ton
Tillverkare	Landsverk
Skydd och beväpning
Skydd
Primär beväpning	Ikv 72: 7,5 cm stridsvagnskanon m/41 Ikv 102: 10,5 cm kanon Ikv 103: 10,5 cm kanon
Sekundär beväpning	Ingen
Mobilitet
Motor	Ikv 72: Ford sidventils 5,5 l V-8, bensin Ikv 102: Ford sidventils 5,5 l V-8, bensin Ikv 103:SFA 5,1 l 4-cyl, bensin Ikv 72: 145 hk vid 3600 varv/min Ikv 102: 145 hk vid 3600 varv/min Ikv 103: 150 hk vid 3800 varv/min
Upphängning	Torsionsfjädrade pendelarmar med hjulbommar
Hastighet på väg	55 km/h
Hastighet i vatten	-
Kraft/vikt	Ikv 72: 18,1 hk/ton Ikv 102: 16,5 hk/ton Ikv 103: 17 hk/ton
Räckvidd

Infanterikanonvagn 72 (Ikv 72) var ett pansarfordon som utvecklades av Landsverk och som anskaffades till ett antal av 36 stycken mellan 1952 och 1954.

Ändamålet med vagnen var att med direkteld med spränggranater kunna understödja infanteribrigadernas anfall.

Ikv 72 hade ett stridsrum med öppet tak i främre delen av vagnen medan motor och växellåda var placerade i den bakre delen. Drivningen skedde på de bakre hjulen, vilket är ovanligt för svenska pansarfordom. Bärhjulen var monterade två och två på hjulbommar, vilka var upphängda i torsionsfjädrade pendelarmar.

Ikv 72 hade kanonen lagrad direkt i frontpansaret och sidriktfältet är därför begränsat till 5° åt vardera hållet. Redan när Ikv 72 projekterades stod det klart att kanonen behövde ha en kaliber på minst 10,5 cm, men då ingen sådan fanns att tillgå valde man att, som en tillfällig lösning, använda samma kanon som i Stridsvagn m/42. Under slutet av 1950-talet ombeväpnades Ikv 72 med en ny pjäs.

Infanterikanonvagn 102

Mellan 1956 och 1958 byggdes Ikv 72 om till Infanterikanonvagn 102 (Ikv 102). Man monterade pansarluckor som kunde täcka det öppna stridsrummet och bytte kanonen till en nyutvecklad 10,5 cm pjäs från Bofors.

Den nya beväpningen var egentligen att betrakta som en haubits och inte en kanon. Den användes till en början uteslutande för att skjuta vanliga spränggranater, men under 1960-talets första hälft införskaffades även pansarspränggranater med riktad sprängverkan för att kunna bekämpa fientliga pansarfordon.

Ikv 102 byggdes i början av 1980-talet om till Pvrbbv 551.

Infanterikanonvagn 103

Infanterikanonvagn 103 (Ikv 103) var en något förbättrad version av Ikv 102. Den överensstämde i stort med sin föregångare men hade en annan motor, en fyrcylindrig boxermotor från Svenska Flygmotor i Trollhättan.

Ikv 103 byggdes i början av 1980-talet om till Pvrbbv 551 och Lvrbbv 701.