Indiannationer
Från Rilpedia
Indiannationer är i USA de indianstammar som av den federala regeringen erkänts som självstyrande enheter på indianreservaten. Det finns 562 sådana indiannationer (2006).
USA är en förbundsstat där den federala och den delstatliga makten är strängt delad enligt konstitutionen. Varje amerikan har två medborgarskap, ett federalt och ett deltstatligt. För de indianer som bor på indianreservaten finns ett tredje medborgarskap, det i sin indiannation. Men då förhållandet mellan den federala unionen och delstaterna regleras av konstitutionen och inte kan ändras utan att både kongressen och delstaterna ger sitt medgivande, så kan kongressen ensidigt lagstifta om vad som gäller för de indianska nationerna.
Eftersom indiannationerna fanns före den amerikanska konstitutionen, så är de inte bundna av den amerikanska konstitutionens rättighetsförklaring, Bill of Rights. De har därför gentemot sina medborgare på reservaten befogenheter som vida överstiger vad den federala regeringen eller delstaterna kan företa sig. Kongressen har dock sedan 1968 genom en särskild lag - Indian Civil Rights Act - garanterat indiannationernas medborgare medborgerliga rättigheter även gentemot sin indiannation. Rättighetskatalogen i denna lag liknar med viktiga undantag den i Bill of Rights. Undantagen är att en indiannation kan inrätta en statsreligion och understödja religionsutövning samt förbjuda och reglera vapeninnehav.
När de europeiska kolonisterna först mötte de olika indianstammarna behandlade de dem som självständiga nationer. När kolonisterna vann överhanden blev indianernas rättsliga ställning inskränkt. Den amerikanska konstitutionen erkänner indiannationerna som distinkta politiska enheter, olika både delstaterna och andra främmande nationer. Den federala regeringen har rätt att reglera relationerna med indiannationerna utan inblandning av delstaterna. Fördrag ingångna mellan USA och de olika indiannationerna har absolut giltighet. År 1832 fastställde den amerikanska Högsta Domstolen i ett utslag författat av dess ordförande John Marshall, att indianstammarna var "inhemska beroende nationer" - domestic dependent nations. De har rätt till självstyre, men har inte rätt att ingå avtal med andra makter än USA. Kongressen kan genom lagstiftning delegera vissa maktbefogenheter till enskilda delstater, men delstaterna har ingen generell jurisdiktion över indiannationerna eller indianreservaten. Delstatlig lagstiftning i den vägen har upprepade gånger förklarats rättsvidriga av Högsta Domstolen. Kongressens lagstiftande makt gentemot indiannationerna är också inskränkt av konstitutionen. Så kan till exempel kongressen inte konfiskera indiansk mark utan en rättvis ersättning.
I praktiken behandlar den federala regeringen indiannationerna på samma sätt som de behandlar amerikanska besittningar och territorier, som till exempel Puerto Rico. Medan kongressen har en bred allmän lagstiftningsmakt, så är indiannationerna självbestämmande politiska enheter som endast är ansvariga inför sina egna medborgare och inför den federala regeringen.
