Legitimationshandling

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Idkort)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Ordet "legitimation" pekar hit. För legitimation som yrkesbehörighet se yrkeslegitimation.

En legitimationshandling (ofta kallad identitetskort eller ID-kort) är ett vederhäftigt, mindre dokument som förbinder ett fotografi med en identitet, till exempel en individs namn, personnummer, namnteckning, kön och medborgarskap.

Innehåll

Sverige

Lagbestämmelser

För personer som är bosatta i landet finns ingen skyldighet att inneha legitimation. En utlänning måste dock kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (t.ex. det som klistras i det utländska passet). En svensk måste också bevisa att vederbörande inte är utlänning, t.ex. via fullgod legitimationshandling. En fullgod legitimationshandling brukar räcka för att visa sin rätt att vistas i landet.

De flesta vuxna personer behöver i praktiken kunna legitimera sig i olika sammanhang, och använder då sitt körkort, identitetskort eller pass. Utländska pass och id-kort gäller oftast inte, särskilt inte hos bankerna, som kräver legitimation med svenskt personnummer på, "fullgod legitimationshandling". Det finns olika tillfällen då det enligt lagstiftning krävs svensk legitimationshandling, till exempel vid körkortsprov och hos arbetsförmedlingen.

Den som blir misstänkt för ett mindre brott, t.ex. snatteri eller fortkörning, bör ha legitimation, annars får man besvär. Man riskerar bli kvarhållen, då polisen är skyldig att dokumentera personens identitet. Kriminella brukar inte ha legitimation, då de hoppas undvika att det skapas bevis för deras eventuella brott. De som inte har det kan därför misstänkas vara kriminell av polis och tull.

Att använda förfalskad eller att förfalska legitimation är urkundsförfalskning och straffas med fängelse i upp till två år (Brottsbalken kapitel 14). Att låna eller låna ut legitimation är missbruk av urkund och straffas med fängelse i upp till sex månader (Brottsbalken kapitel 15).

Nationellt identitetskort

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos Polisen. Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en s k passmaskin. Detta kort gäller också för identifikation i EU-området istället för pass, för gränskontroll, hotellövernattning och vissa andra fall. För att gälla för detta krävs information om medborgarskap, vilket andra svenska id-kort inte innehåller. Ofta gäller detta kort inte mot utländska myndigheter om man bosätter sig där, precis som för pass. Andra EU-länders myndigheter och banker är inte lika avvisande som Sverige på utländska pass och nationella id-kort. I Sverige har ganska få skaffat nationellt identitetskort eftersom de räknar med att ta med pass ändå, för säkerhets skull.[1]

Förutom Schengenstaterna godtas nationellt identitetskort som resehandling av de EU-länder som står utanför Schengen (Storbritannien[2], Irland[3], Cypern[4], Bulgarien,[5], Rumänien[6]), samt vissa länder utanför EU (t.ex. Kroatien[7], Schweiz[8]). Svenska polisen[9] och EU-upplysningen[10] anger dock att kortet enbart är giltigt inom Schengenområdet och Schweiz. För utrikes flygincheckning gäller istället internationella flygregler eller Schengenregler inom Schengen. De kan tolkas olika av olika flygbolag, så man bör ha med sig pass i handbagaget. På Ryanair till Storbritannien gäller inte svenska och österrikiska nationella id-kort, däremot andra EU-länders kort[11]. Det beror på det är passkontroll vid resor ur Schengen och svenska passpolisen anser att nationellt id-kort inte gäller utanför Schengen, oberoende av Storbritanniens policy. SAS anger att man ska kolla och följa destinationslandets regler, men att Sverige har egna hårdare regler anges inte[12].

Skatteverkets identitetskort

Skatteverket kommer från och med 1 Juni 2009 utfärda id-kort till personer som är folkbokförda i Sverige och som på ett säkert sätt kan identifiera sig när ansökan om id-kort lämnas. Deras id-kort kommer att ha samma standard som ett vanligt SIS-godkänt id-kort och kommer att kosta 400 kronor.

Svensk kassaservice slutade i början 2007 utfärda id-kort till många, särskilt invandrare. Posten och bankerna har sina egna regler som gör det svårt eller omöjligt för invandrare att få id-kort. Ingen hade dittills lagstiftat haft samhällsansvaret att utfärda svenskt id-kort för den som inte har svenskt id-kort tidigare, eller förlorat det. Det kunde anses som märkligt att det finns lagstiftning och myndighetsregler om att fullgod legitimationshandling krävs i vissa sammanhang men ingen lag om hur de utfärdas, annat än för svenska pass, till 2009.

Därför tillsatte Sveriges regering en utredning som blev klar i december 2007 och som rekommenderade att införa en lag som ger polisen befogenhet att utfärda id-kort för svenska och utländska medborgare. [13] Rutinen föreslogs då träda i kraft 1 jan 2009. Lagstiftningsprocessen som planerades ta bara ett år från utredning till tillämpning var relativt snabb, men man ansåg att problemet var så allvarligt för drabbade. Nu tar det mycket längre tid, eftersom ingen, vare sig banker, polis eller skatteverk egentligen vill utfärda id-kort för invandrare. Det blir det dock Skatteverket som genom lagstiftning får ta ansvar för att utfärda detta id-kort.[14]

Sökande måste vid ansökan om id-kort kunna identifera sig på ett säkert sätt. Vad som kommer att krävas kommer att faställas i Skatteverkets föreskrifter, om utfärdande av id-kort, som kommer att beslutas under maj 2009.

Det är svårt att få och behålla jobb utan bankkonto eller id-kort, eftersom det blir besvärligt för arbetsgivaren. Socialbidrag betalas ofta ut genom att personen besöker den sociala myndigheten som stämplar utbetalningskortet med ett intygande att rätt person innehar det och att banken fråntas ansvar för stulna utbetalningskort. Det är en besvärlig rutin som måste förhandlas fram med banken.

Bankernas identitetskort

Vissa banker utfärdar identitetskort till allmänheten, även till utlänningar bosatta i Sverige, för identifiering på post- och bankkontor. De följer en svensk standard. Dessa kort har i brist på nationella identitetskort fått en närmast officiell status och efterfrågas ofta som identifikation i helt andra sammanhang, till exempel vid ålderskontroller.

Den 1 januari 2007 skärpte dåvarande Svensk Kassaservice kraven för utfärdande av ID-kort. Bara nära anhörig som kan styrka släktskap med ett personbevis från Skatteverket (och har svenskt ID-kort) kan numera intyga identiteten på den som beställer ID-kort. Ett sådant intygande krävs om beställaren saknar en legitimation som Svensk Kassaservice godtar. Bankerna har sedan tidigare samma regler. Detta har gjort det omöjligt för invandrare (som inte är gifta med någon som har en fullgod legitimation) att få svenskt ID-kort. Dessa kan då inte öppna bankkonto, skaffa bankkort och mycket annat. Banker godtar nämligen inte utländska pass eftersom de inte kan stöldkontrolleras i bankernas system och inte har svenskt personnummer [3]. Samma problem gäller svenskar som inte har nära släktingar och som förlorat sin legitimation och inte har ett giltigt pass. Migrationsverket har hittat en enda lucka. ICA tillåter folk att handla på ICA-kort utan legitimation och man har då gett ICA-kort till asylsökande, som då kan handla mat och annat. EU-kommissionen har kritiserat Sverige för denna brist i den fria rörligheten [4]. Man ska kunna öppna bankkonto om man flyttar till ett annat EU-land. Regeringen ska titta på detta har de lovat. I de flesta EU-länder utfärdar en myndighet ID-kort och de har lättare att kontrollera utlänningar bosatta i landet, men så är det inte i Sverige.

Bankerna kan öppna en möjlighet. De kan låta en person som inte har svensk legitimation bli kund och få legitimation. Då måste en vän med svensk legitimation som känner personen väl intyga identiteten, och vännen måste vara väletablerad och väl sedd kund i banken, till exempel personens chef [5]. Denna rutin går helt efter bankernas godtycke. Annars utfärdar bankerna bara legitimation för den som redan är skötsam kund, och personalen känner i igen personen.

En viktig motivering för de som utfärdar legitimation att ha hårda regler är att de riskerar få betala skadestånd för missbruk av felaktigt utfärdat kort. T.ex. om någon får ut ett id-kort i annans namn och personnummer, och tar ett lån eller tömmer bankkonton. Det har förekommit att folk fått ut felaktiga kort där intygsgivaren varit trovärdig men varit i god tro. T.ex. har det hänt att vissa åkt fast för grövre brott och uppgett en annans namn och personnummer som sitt eget. Detta personnummer har dömts till fängelse och personen har före frigivandet fått en legitimation med hjälp av intygande från fängelset.

Från december 2008 utfärdar inte längre Swedbank och Nordea (ev. inkl fler banker) några id-kort alls, undantaget för ungdomar (som måste ha förälder med sig) och för existerande kunder som har annan svensk legitimation[15]. För personer utan svensk legitimation överlämnar man detta åt staten. Ingen utfärdar då ingen legitimationer för utländska medborgare förrän tidigast i juni 2009 då Skatteverket planerar börja ta emot ansökningar.

Migrationsverkets LMA-kort

För att i viss mån lindra problemet med att invandrare ofta inte tillåts skaffa legitimation, så utfärdar Migrationsverket tillfälliga kort för asylsökande m.fl. (LMA-kort) med mycket begränsad giltighetstid, som endast visar att en person med de personuppgifterna är registrerad hos Migrationsverket. De gäller inte på bankerna eftersom identiteten inte är garanterad. Detta framgår på kortets baksida. Den som får ett uppehållstillstånd skrivs ut från Migrationsverket och får därefter inget nytt kort när det gamla löper ut. Men kortet gäller åtminstone för sjukvård och uthämtning av recept på apotek och ibland på posten för att hämta rekommenderade brev. För att man ska få subventionerad sjukvård i Sverige måste man bevisa sin rätt till detta, ex. genom att visa LMA-kort.

Företagskort

Många företag utfärdar legitimationer åt sina anställda. Dessa kort följer i allmänhet samma standard som Postens och bankernas, men godtas inte som identifikation.

Körkort

Svenskt körkort utfärdas av Transportstyrelsen (tidigare var det Vägverket) och är godkänt som identitetskort på samma sätt som Postens och bankernas. Många personer som har ett körkort har därför inget annat identitetskort. Vid förarprovet måste man visa svensk legitimation såsom vid uthämtande av id-kort, vilket skapar problem för utlänningar.

Pass

Svenska pass som utfärdats från och med 1998 kan också användas som identitetskort vad gäller post- och bankärenden. Äldre pass var för lätta att förfalska eller ändra i. Från den 1 oktober 2005 infördes pass som även innehåller ett datachip som lagrar passinnehavarens personuppgifter och foto. Samtidigt sänktes giltighetstiden på passet från 10 till 5 år.

EU har beslutat att medlemsländerna ska införa fingeravtryck i passen senast i juni 2009.[16]. Sveriges riksdag har beslutat att pass som utfärdas från den 28 juni 2009 ska förses med fingeravtryck. Syftet är att ytterligare höja säkerheten i passen. Passmyndigheten tar fingeravtryck som bara får lagras i passet och inte i något annat register. Undantag från skyldighet att lämna fingeravtryck kan göras för barn under tolv år. [17]

Från och med den 4 maj 2009 kommer du kunna lämna fingeravtryck till ditt pass när du ansöker om nytt pass. [18]

Åtminstone sedan 2008 får pass från EU-länder som följer EU:s nyare passäkerhetsregler (med vinröd pärm), samt nationella id-kort från EU-länder, användas för enklare bankärenden, hämta postpaket med mera[19]. Det är EU:s lagstiftning som tvingat banker och posten till detta. Det står bland annat i EU:s grundfördrag att EU-medborgare inte får diskrimineras om de bor i andra EU-länder. Icke-svenskt EU-pass duger trots det inte för att skaffa svensk legitimation eller göra körkortsprov[20] med mera, vilket EU-kommisionen kritiserat.

Historik

Legitimationshandling har i Sverige aldrig varit en ren myndighetsuppgift. Det beror delvis på att dåvarande Postverket (då ett statligt verk, inte myndighet, men ganska liten skillnad i praktiken) gavs uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar. Bankerna gjorde detta också eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation eftersom de inte följe svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett staligt vinstdrivande företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler eftersom det inte fanns (finns) lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige har det före 2006 inte funnits ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (statligt och med uppgift om medborgarskap). Att Sverige saknat ett nationellt identitetskort gjorde att svenska medborgare på resa i Schengenområdet i praktiken måste medföra pass, eftersom det och nationellt id-kort är de enda legitimationshandlingar som godtas i gränskontrollen utomlands. Däremot är det inte säkert att vare sig svenskt pass eller legitimation godtas i andra sammanhang utomlands, t.ex. hos banker. Då Sverige förberedde inträdet i Schengensamarbetet till år 2001 blev frågan aktuell och detta år svarade Justitieminister Thomas Bodström på förfrågan att den var föremål för ett skyndsamt utredningsarbete. Det arbetet har lett till att Rikspolisstyrelsen tagit fram ett nationellt identitetskort som kan utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Finland

I Finland ansöker man om ett identitetskort hos polisen. Identitetskort beviljat sedan den 1 mars 1999 eller senare gäller som resedokument inom hela den Europeiska unionen. Kortet gäller även för resor till och i Storbritannien vilket det svenska inte gör[21].

Extern länk: Identitetskort som resedokument

Polisen utfärdar också identitetskort för utlänningar[22]. Det gäller inte som resedokument, de måste utfärdas i medborgarskapslandet.

Litteratur

Svensk Standard SS 614314:2004 Identifieringskort - Certifierade identitetskort av typ ID-1

Externa länkar

Referenser

  1. Få svenskar har ersatt passet med nytt id-kort”. Dagens Nyheter. 2007-12-18. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=554&a=725769. Läst 9 april 2008. 
  2. ”Rights and Responsibilities”. UK Border Agency. http://www.ukba.homeoffice.gov.uk/eucitizens/rightsandresponsibilites/. Läst 8 april 2008. 
  3. D. Wallace, Seanad Debates volume 154 columns 106 (4 February 1998) [1]. [2]
  4. ”Entry regulations for Cyprus”. Cyperns utrikesdepartement. http://www.mfa.gov.cy/mfa/mfa2006.nsf/All/BCD9E71A8FBBA8DCC225720B001D9AFE?OpenDocument. Läst 8 april 2008. 
  5. ”What to know when entering Bulgaria” (PDF). Bulgariens inrikesdepartement. http://www.mvr.bg/NR/rdonlyres/6668B5A0-A47A-42D6-A5DB-B36C86014FA2/0/WHATTOKNOWWHENENTERINGBULGARIA.pdf. Läst 8 april 2008. 
  6. ”Are you a national of a EU Member State?”. Rumäniens ambassad i London. http://londra.mae.ro/index.php?lang=en&id=10925. Läst 8 april 2008. 
  7. ”Crossing the border on the basis of an identity card?”. Kroatiens inrikesdepartement. http://www.mup.hr/1839.aspx. Läst 8 april 2008. 
  8. ”Overview of ID and visa provisions according to nationality”. Schweiz migrationskontor/Bundesamt für Migration. http://www.bfm.admin.ch/etc/medialib/data/migration/rechtsgrundlagen/weisungen_und_kreisschreiben/Weisungen_Visa.Par.0026.File.tmp/Annex%201%20List%201-IDandVisa%20Provisions-for-Switzerland-According_to_Nationality-020309.pdf. Läst 8 mars 2009. 
  9. ”Fakta om id-kortet”. Polisen. http://www.polisen.se/Service/Pass-och-id-kort/Fragor-kring-pass--och-id-kort/Fakta-om-ID-kort/. Läst 11 maj 2008. 
  10. ”Behöver jag ta med mitt pass när jag reser inom EU?”. EU-upplysningen. http://www.eu-upplysningen.se/Jag-i-EU/Resa/Behover-jag-ta-med-mitt-pass-nar-jag-reser-inom-EU-/. Läst 9 april 2008. 
  11. http://www.ryanair.com/site/SE/faqs.php?sect=pid&quest=photoid
  12. http://www.sas.se/sv/allt-om-resan/allt-om-resan/Pass-och-visum/Europa/
  13. Ett nytt id-kort
  14. Immigrants to be issued ID cards
  15. mail från Swedbank
  16. Fakta om pass
  17. E24 - Artikel
  18. Polisen - Säkrare pass med fingeravtryck
  19. mail från Swedbank; Postens Allmänna Villkor
  20. http://www.korkortsportalen.se/VV_Templates/Page____553.aspx?epslanguage=EN
  21. http://www.polisen.se/Service/Pass-och-id-kort/Fragor-kring-pass--och-id-kort/Nar-beshovs-pass/ När behövs pass?
  22. http://www.poliisi.fi/poliisi/home.nsf/pages/E8FD7FA391F9DB15C2256BE6002A3568?opendocument Utfärdande av identitetskort för utlänning
Personliga verktyg