Hugenotter
Från Rilpedia
Hugenotter (fr. huguenot) är benämningen på de franska kalvinister som levde på 1500- och 1600-talen, d.v.s. under och efter de franska religionskrigen. Hugenotterna förföljdes av den katolska franska staten/kronan och efter upphävandet av Ediktet i Nantes, som gett dem viss religionsfrihet, 1685 lämnade mer än 300 000 hugenotter landet. Hugenotterna fick full religionsfrihet först med Franska revolutionen 1789.
Innehåll |
Etymologi
Ordet hugenotts ursprung är oklart men anses vara en förvrängning av tyskans Eidgenossen, "edsförbundare", som anhängare till det Schweiziska edsförbundet kallades sig. Det kan också vara knutet till namnet Besançon Hugue, en protestantiskt “edsförbundare” som levde i början av 1500-talet.
Andra menar att ordet hugenott antingen är diminutiv av Hugon eller kommer av Le roi Huguets. Hugon är namnet på en plats i Tours där hugenotterna i staden brukade träffas och som enligt folktron hemsöktes av Le roi Huguets (sv.Kung Hugo Capet) vålnad.
Historia
Under reformationstiden vid mitten av 1500-talet bildades flera reformerta församlingar i Frankrike, särskilt i södra och västra delarna av landet. Den första nationella reformerta synoden hölls i Paris 1559. Kalvinismen spred sig snabbt tack vare den organisatoriska skicklighet som man lärt sig av Calvins kyrka i Genève. Ett exempel på detta är när fransmännen år 1567 sände efter 120 pastorer från Schweiz som sedan skickades ut över landet för att predika och starta nya församlingar.
Som mest fanns det ca 2 miljoner hugenotter i Frankrike, vilket ska jämföras med runt 16 miljoner katoliker.
Kalvinismen attraherade framförallt hantverkare, butiksägare och affärsmän men även delar av adeln, bland annat bourbonerna med Henrik av Navarra.
Hugenotterna utsattes för svåra förföljelser som kulminerade i blodbadet under Bartolomeinatten 1572. Mellan 1562 och 1598 utkämpades de åtta så kallade hugenottkrigen (även kallade religionskrigen), vilkas förlopp bestämdes av maktkampen mellan adelsfamiljerna och det instabila förhållandet mellan den franska kronan och den katolska kyrkan. Ediktet i Nantes 1598 gav hugenotterna vissa fristäder och viss religionsfrihet, men detta återkallades av Ludvig XIV 1685. Först med Franska revolutionen 1789 fick de full religionsfrihet.
Under hugenottkrigen och framförallt efter 1685 flydde hundratusentals hugenotter till Nordamerika, Sydafrika, Nederländerna, Schweiz, Tyskland, England, Danmark, och några till Sverige.
Hugenotter i Sverige
Av de cirka tvåtusen hugenotter som utvandrade till Skandinavien kom de flesta till Danmark vars drottning var reformert. Ett par hundra kom till Sverige, bland andra familjerna Bedoire, De la Chapelle, De Laval, Toutin, Roquette/Hägerstierna och Adlercrona/De Flon. Majoriteten var hantverkare och affärsmän. Några kom hit på initiativ av svenska adeln och kronan som efterfrågade deras yrkeskunskaper. Det gäller t.ex. arkitekten Simon de la Vallée och läkaren Grégoire François Du Rietz.
Någon religionsfrihet för de reformerta (eller för katoliker) fanns inte i Sverige, allt skulle inordnas i den högheliga lutherska läran. Privat, inom familjen, fick de dock utöva sin religion om de ej i tal eller skrift spred sin lära.
På 1660-talet slog sig hugenotterna i Stockholm samman och bildade något som kan liknas vid en församling. Trots att det var förbjudet hade de sammankomster i privata hem. Vid ett flertal tillfällen blev de ställda inför rätta och bötfällda för gudstjänstbruk.
Först 1741 kom en kunglig förordning som gav dem religionsfrihet. Hugenotterna började genast förberedelserna till en egen kyrkobyggnad och den 1 januari 1752 invigdes den Fransk reformerta kyrkan på St Nygatan 5 i Stockholm.
De franska hugenotterna hade nära kontakt med andra invandrade reformerta från Vallonien, Nederländerna och de Brittiska öarna; familjerna de Besche, De Geer, Grill, Jennings, Finlay, Montgomery med flera.
I dag ligger den Fransk reformerta kyrkan (fr.l'Eglise Réformée française) i Stockholm på Humlegårdsgatan 13.
Se även
Källor
Carter Lindberg: The European reformations. Blackwell publisher 1996. ISBN 1-55786-575-2
Fredric Bedoire: Hugenotternas Värld, från religionskrigens Frankrike till Skeppsbroadelns Stockholm. Albert Bonniers Förlag 2009. ISBN 978-91-0-011536-4
Huguenot på franska och engelska Wikipedia.
Externa länkar
- Franska reformerta kyrkan i Stockholm
