Från Rilpedia

House of Lords eller överhuset är den vanliga benämningen för den första kammaren i det brittiska parlamentet. Det fullständiga formella namnet på engelska är The Right Honourable the Lords Spiritual and Temporal of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland in Parliament assembled. Parlamentet utgörs av underhuset, överhuset och regenten. Kammaren kan inte ta några egna beslut, men har rätt att för viss tid skjuta upp lagförslag beslutade av underhuset. Oftast lägger sedan överhuset fram samma förslag, fast med gjorda ändringar, inför underhuset, som sedan får fatta nytt beslut.

Dessutom består England-Wales och Nordirlands högsta domstol av de så kallade laglorderna i överhuset (likaså för Skottland i vissa frågor).

Överhuset har för närvarande 731 ledamöter, medan underhuset har 646.

Ledamöter av överhuset kallas "Lords of Parliament" '("lorder"). Det finns inget bestämt antal ledamöter. Av ledamöterna är 26 "andliga lorder" ("Lords Spiritual") och övriga "världsliga lorder" ("Lords Temporal"). De andliga lorderna är de två ärkebiskoparna och de 24 främsta biskoparna i Engelska kyrkan, medan de världsliga lorderna är drygt 600 nuvarande livstidsutnämnda pärer, 90 ärftliga pärer och två Great Officers of State.^[1] Andra Great Officers of State (som lordkanslern) sitter på sina meriter bland de 90 andra ärftliga pärerna såvida de inte är livstidsutnämnda.

De andliga lorderna är "Lords of Parliament" (och inte pärer) så länge som de innehar sina kyrkliga poster, medan världsliga lorder sitter hela livet. Enligt praxis ges ärkebiskoparna av Canterbury och York livstida pärsvärdighet sedan de lämnat sina kyrkliga ämbeten.

House of Lords kom till på 1300-talet och har funnits nästan fortlöpande sedan dess. Namnet "House of Lords" användes inte som beteckning för överhuset förrän 1544. Överhuset avskaffades 1649 av den revolutionära regeringen som kom till makten under engelska inbördeskriget, men återupprättades 1660. Överhuset var en gång mer mäktigt än det valda underhuset. Sedan 1800-talet har dock överhusets befogenheter stadigt minskat och numera är det betydligt svagare än sin valda motpart. Efter de reformer som antogs 1911 och 1949 kan alla lagförslag från regeringen utom finansförslag (som innefattar den årliga budgetpropositionen) som har antagits av underhuset fördröjas av överhuset i tolv månader, men inte avslås. Denna befogenhet kallas suspensivt veto inom statsvetenskapen.

Ytterligare reformer genomfördes genom House of Lords Act 1999, som avskaffade den automatiska ärftliga rätten för pärer att sitta i överhuset. Två ärftliga pärer, hertigen av Norfolk (den ärftlige Earl Marshal, som organiserar parlamentets öppnanden samt kröningar och statsbegravningar) och markisen av Cholmondeley (ärftlig Lord Great Chamberlain, som också har en roll vid parlamentets öppnande) behåller sina platser på grund av sina ämbeten. De ytterligare 90 är valda för att representera de övriga ärftliga pärerna. Ytterligare reformer har övervägts men har inte antagits. Bland förslagen finns att helt avskaffa det ärftliga elementet och att åtminstone hälften av ledamöterna ska vara direkt folkvalda. Den 7 mars 2007 röstade underhuset för att 90% till 100% av överhusets ledamöter skulle vara folkvalda. Denna omröstning var endast rådgivande, men regeringen antydde att den skulle vidta åtgärder. När och i vilken form är ännu okänt.

Förutom att det utför lagstiftande funktioner har överhuset också rättsliga befogenheter: det utgör den högsta appellationsdomstolen för de flesta fall i Storbritannien. Överhusets rättsliga funktioner utförs inte av kammaren som helhet, utan av ett utskott med ledamöter med erfarenhet av höga juridiska ämbeten, som kallas "laglorder" ("Law Lords"). Överhuset är inte den enda högsta domstolen i Storbritannien. I vissa fall innehas denna roll av Privy Councils rättsliga utskott. Enligt Constitutional Reform Act 2005 ska överhusets rättsliga funktioner överföras till en ny institution, en Storbritanniens högsta domstol, men detta har inte trätt i kraft än.

Se även

• House of Commons

Referenser

1. ↑ Great Officers of State motsvarar de forna riksämbetena i Sverige och ärkeämbetena i Tysk-romerska riket, och alla tre motsvarigheterna har medeltida rötter. Jämför tyska Wikipedias artikel om ärkeämbetena på följande länk: [1]

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia