Henoks bok
Från Rilpedia
Henoks bok (även Första Henoksboken) är en text som tillskrivits patriarken Enok, eller Henok som han också kallats (Noas farfarsfar, enligt Bibeln), men som inte är medtagen i Bibelns kanon, en så kallad apokryf, eller "pseudoepigraf", och som troligen skrevs runt år 110 f.Kr. Den är egentligen en litteratursamling, ej en enskild bok. Innehållet utgörs av vissa apokalyptiska föreställningar.
Författaren av Judasbrevet i Nya testamentet citerar direkt ur Henoks bok i första kapitlet vers 14-15: "Om dem har också Hanok i det sjunde släktledet efter Adam profeterat: 'Se, Herren kommer med sina mångtusen heliga för att hålla dom över alla och straffa alla för de gudlösa gärningar som de har begått och för alla de hårda ord som dessa gudlösa syndare har talat mot honom'". Flera kyrkofäder har även hänvisat till Henoks bok i sina egna verk. Man tror att samtliga av de nytestamentliga författarna kände till boken och influerades av den.
Betydande delar av Henoks bok har återfunnits på arameiska bland Dödahavsrullarna. Det finns också ett par fragment bevarade på grekiska och latin. Man tror att boken skrevs på arameiska, och delvis på hebreiska. Ge'ez är emellertid det enda språk på vilket hela texten finns bevarad. Boken består av 108 kapitel, vilka uppdelats i 5 huvuddelar. Den ingår i den etiopisk-ortodoxa kyrkans Bibel.
Henoks bok beskriver de fallna änglarna som kom till Enok för att medla med Gud efter att Han fastställt deras undergång. Resten av boken beskriver Enoks andliga besök i himlen, i form av en vision, och hans uppenbarelser. Henoks bok, liksom evangelierna, talar mycket om Människosonen (Jesus).
Källor
- "The Book of Henoch (Ethiopic)" Catholic Encyclopedia.
- "Henoksböckerna", Svenskt bibliskt uppslagsverk.
