Från Rilpedia

Hans Heinrich Eduard Röer, tysk indolog, född 1805 i Braunschweig, död där 1866, studerade först filosofi och medicin i Königsberg och Jena, men ägnade sig efter inträde i Ostindiska kompaniets tjänst (1839) åt

studiet av orientaliska språk, företrädesvis sanskrit, och ställdes i spetsen för skolväsendets ordnande i Bengalen.

Såsom bibliotekarie (1841) och sekreterare (1847) vid Asiatiska sällskapet i Bengalen i Calcutta började han 1846 utgivandet av det stora, viktiga samlingsverket "Bibliotheca indica" och publicerade där flera indiska filosofiska arbeten i original och översättning, liksom han överhuvud var en av de första, som gjorde den indiska filosofins betydelse känd i Europa. Hans allra viktigaste publikation är de i "Bibliotheca indica" offentliggjorda och översatta upanishaderna, nämligen "The Brihad Aranyaka Upanishad", "The Chhandogya Upanishad", "The Taittiriya and Aitareya Upanishads", "The Isa, Kena, Katha, Prasna, Munda, Mandukya Upanishads".

1861 återvände han till sin fädernestad. Andra arbeten av Röer är Division of the categories of the Nyaya philosophy with a commentary by Viswandtha Panchdnana (1850); The Sdhitya-Darpana or mirror of composition a treatise on literary criticism; by Viswandtha Kavirdja (1851; med engelsk översättning av James Robert Ballantyne); The Uttara Naishadha Charita, by Sri Harsha, with the commentary of Ndrdyana (1855); The Sanhitd of the Black Yajur Veda, with the commentary of Mddhava Achdrya I (1860; tillsammans med Edward Byles Cowell); deltog i utgivandet av Vedantafilosofins huvudverk, The aphorisms of the Vedanta, by Bddardyana, with the commentary on Sankara Achdrya and the gloss of Govinda Ananda (1854-1863) och Hindu law and judicature from the Dharmashastra of Vdjnavalkya in english with explanatory notes and introduction (tillsammans med W.A. Montriou, 1859).

Av hans övriga arbeten må nämnas Über das speculative denken in seiner fortbewegung zur idée (1837), Vedantasudra, or Essence of the Vedanta, an introduction into the Vedanta philosophy (1845) samt några avhandlingar om Spinozas och Herbarts system. Efter hans död offentliggjordes en större avhandling (i "Zeitschrift der deutschen morgenländischen gesellschaft", band 21,22): Die lehrsprüche der Vaiceshikaphilosophie von Kanada.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).