Halo (ljusfenomen)
Från Rilpedia
Halo, optiskt fenomen inom meteorologi i atmosfären, med bågar och ringar — vanligen med 22° synvinkel — runt solen eller månen i vissa vädersituationer. Halo (ἅλως) kommer från grekiskan och betyder ring eller cirkel. Ordet härstammar från tröskning som förr skedde i ring i form av oxvandring. En äldre benämning i svenskan för halo är ljusgård.
Innehåll |
Bildande
En halo kan bildas i samband med att solen skiner genom höga moln som finns på himlen, exempelvis cirrostratus nebulosus. Molnen består av sexkantiga iskristaller och när ljuset bryts genom dessa så bildas en ring, båge, vertikalpelare eller bisolar runt solen. För en halo är det enbart refraktionen som är viktigt till skillnad mot en regnbåge där både reflektion samt refraktion är viktiga. Halofenomenet vertikalpelare bildas dock genom reflektion.
För att en halo skall bildas så behöver iskristallerna ha rätt geometri och storlek. För att vattenånga skall kunna desublimera så får det inte vara varmare än -15 °C. Förutsättningarna för halofenomen är gynnsammast på hög höjd och vid kall väderlek. Eftersom temperaturen faller med ca 6 °C per kilometer, så krävs det under sommaren att molnet befinner sig på minst 6 km höjd för att iskristaller skall bildas.
En halo bildas endast om ljuset bryts i samma riktning av kristallerna. Virvlar kristallerna runt så sprids ljuset i olika riktningar, och halon uteblir. Kristaller i rätt storleksintervall (0,05 – 0,5 mm) faller stabilast med den sida som ger mest luftmotstånd i rörelseriktningen. För små eller för stora kristaller tumlar runt när dom faller. När kristallerna faller symetriskt, så kan ljuset endast brytas i bestämda vinklar och en halo bildas.
Olika halofenomen
22°-halon
22°-halon är den i särklass vanligaste halon och syns tydligt både vid sol- och månsken. Spektrumet delas upp, men är blekare och omvänt mot en regnbåge. En halo har rött längs in och blått längst ut, hos regnbågen är det tvärt om. Ibland bildas vädersolar i ytterkanten av en halo som ser ut som två bleka kopior av solen.
46°-halon
46°-halon uppstår utanför 22°-halon. Den har samma egenskaper och utseende, men är betydligt blekare. Blekheten beror på att den är större, men också på att ljuset måste färdas en längre väg inne i iskristallen. Dess ljussvaga egenskaper gör att den sällan syns runt månen.
Vertikalpelare
Vertikalpelare eller ljuspelare kan oftast iakttas vid låg dimma och är, som namnet avslöjar, en vertikal pelare av ljus över och under ljuskällan. Fenomenet uppstår genom att ljuset reflekteras av plana sexkantiga iskristaller och kan därför bara ses när solen eller månen står lågt. Vid kall väderlek och dimma kan gatljus bilda ljuspelare. Olika halofenomen kan ses som ett direkt bevis på att vattenångan i dimmolnet är frusen. Innan man kunde frysa vatten på konstgjord väg, så kartlade meteorologerna vattnets frysegenskaper vid olika temperaturer genom att vid dimmig väderlek studera halofenomen kring strategiskt utplacerade lampor.
|
Halo sweden 01.jpg
22°-halo, Akkajaur, 22 nov 2002 kl.13:15 -14°C |
 Halofenomen med 22°-ring och 46° cirkumzenitalbåge. |
 Vertikalpelare. |
 22°-halo kring månen. |
Förekomst
Det är inte ofta man ser en halo. För att ta reda på hur vanliga dom är så gjordes en systematisk undersökning i Uppsala på 1860-talet. Dygnet runt i sju års tid fick studenter utföra meterologiska observationer en gång per timme (se tabell nedan). Det visade sig att en halo i genomsnitt uppstår var fjärde dag. Att man inte ser halofenomen oftare beror på att man inte är tillräckligt observant.
| Fenomen | Sol | Måne | Båda |
|---|---|---|---|
| 22°-halo | 479 | 123 | 602 |
| Bisol 22° | 103 | 22 | 125 |
| Övre tangerande båge | 71 | 27 | 98 |
| Vertikalpelare | 74 | 21 | 95 |
| 46°-halo | 22 | 1 | 23 |
| Cirkumzenitalbåge | 2 | 2 | 4 |
Järtecken
En halo har i forna tider väckt stor förundran och tolkats som varningssignaler från gudarna. Ett exempel är vädersoltavlan som målades på uppdrag av Olaus Petri. Den avbildar ett halofenomen över Stockholm 20 april 1535, som varade mellan kl 7 och 9 på morgonen. Gustav Vasa hade under en längre tid tagit stora delar av kyrkans tillgångar i beslag. Så när ett komplext halofenomen uppstod över Stockholm, så tolkades detta järtecken som att kungen gått för långt i sin behandling av kyrkan.
Vetenskapen har visat att ett halofenomen så som tavlan återger det, inte kan uppstå. En tolkning av tavlan är att den inte visar en ögonblicksbild, utan visar konstnärens tolkning ett fenomen som skiftat utseende.
För allmogen har halofenomen varit ett tecken på att det snart blir väderomslag. Denna iakttagelse bekräftas av SMHI som tillämpar följande tumregel:
-
- När en 22-graders halo visar sig är det — åtminstone inom Sverige — 75 % risk att det blir regn inom 5 timmar.
Se även
Externa länkar
- meteoros.de: Om olika typer av haloar
- HaloSim information om haloar och simuleringsprogram
- SMHI
- Wikimedia Commons har media som rör Halo (ljusfenomen)
Källor
- Alf Nyberg: Himlasken och andra ljusfenomen, 1985. ISBN 91-7284-192-3.
