Hallrätt

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Hallrätt var en myndighet som i stad utövade tillsyn och domsrätt över fabriker och manufakturer enligt 1739 års lagstiftning.

Hallrätt, under vilka manufakturer och fabriker lydde, skulle egentligen förekomma i alla städer, där sådana anläggningar fanns; där det fanns endast enstaka sådan, kunde de till hallrätt hörande göromålen handläggas av magistraten. Ordförande i hallrätten var en magistratsperson, dess övriga ledamöter till antalet (enligt 1770 års hallordning) åtta i Stockholm, fyra i annan stad. Hallrätterna meddelade tillstånd till anläggning av manufakturer och fabriker och utövade för dessa både inspekterande och dömande myndighet. Särskilda processuella bestämmelser åsyftade en skyndsam behandling av rättegångsmålen.

Till hallrätterna hörde mål och ärenden angående arbetets bedrivande, inteckning av förlag, förhållandet mellan mästare och arbetare, approbering som mästare och som gesäll, vissa särskilt angivna brottmål, såsom angående arbetares uppstudsighet emot mästare och missförhållanden på verkstad; vidare utövades tillsyn över verkstäderna och de tillverkade varornas beskaffenhet. Enligt 1770 års hallordning kunde hallrätts utslag överklagas till magistraten (i s.k. ekonomimål) eller till Kommerskollegium (i skuldfordringsmål samt politi- och brottmål). Kommerskollegii befogenhet överflyttades 1828 på hovrätterna. Hallrätterna upphävdes 1846, som överförde deras göromål till magistraterna (i Stockholm Politi-, ämbets- och byggningskollegium). Den rättsliga reglering av hantverk och industri, i vilken hallrätterna utgjorde ett led, avlöstes av andra och friare former genom 1846 och 1864 års näringslagstiftning.

Se även

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hallrätt, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg