Från Rilpedia

Hallstämpling, stämpels åsättande på fabriks- och manufakturvaror.

Varor, som tillverkades vid de verkstäder, vilka lydde under hallrätt, skulle uppföras på ett rum, den s.k. hallen, för att därstädes besiktigas, innan de utlämnades till försäljning och förbrukning. Besiktningen förrättades av vid hallrätterna anställda edsvurna hallmästare (i 1770 års hallordning benämnda besiktningsmästare och stämpelmästare) och utfördes i närvaro av hallrättens ledamöter, när så ansågs nödvändigt, och i synnerhet då vårdslöshet eller felaktighet vid varans tillverkning upptäcktes.

Varje arbetsstycke skulle vara försett med tillverkarens märke, och befanns det vara felfritt, åsattes en s.k. hallstämpel. Upptäcktes fel, åsattes en annan stämpel, utmärkande varans felaktiga beskaffenhet. För att icke varor obehörigen skulle undandras hallstämpling, var det förbjudet att försälja inrikes tillverkat "ohallat" och ostämplat gods. I stämpelavgift erlades viss procent av varans saluvärde; för de varor, som ej kunde stämplas, erlades en motsvarande avgift.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hallstämpling, 1904–1926 ^(Not).