Häststridsvagn
Från Rilpedia
Häststridsvagn, lätt vagn dragen av hästar avsedd för strid eller kappkörning.
I äldre historisk tid användes stridsvagnar dragna av ett tvåspann hästar eller vildåsnor från vilka man antingen besköt fienden med pilbåge eller anföll med spjut eller spjutyxa. Vagnarna var vanligen bemannade av två eller tre soldater och tvåspann.
Stridsvagnar användes i strid från det andra årtusendet f.Kr., bland annat i det forntida Egypten, Centraleuropa, Främre Orienten, Persiska riket och under vedatiden i Indien. De förekom även i Homeros beskrivningar av Trojanska kriget.
I Romerska riket användes stridsvagnar till kapplöpningar och hade förlorat sitt militära värde.
Det finns inga stridsvagnar på hällristningar i Norden, så som det ofta har påståtts. (ref L E Nilsson:Hjul på hällar)
Under medeltiden kom stridsvagnar åter till användning av schweizare och husiter, och även i slaget vid Novara, 1513, förekom stora dylika, på vilka bågskyttar hade plats.[1]
Noter
- ↑ Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, 1917, sid. 317
Källförteckning
- Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, 1917
- Hamblin, William J, Warfare in the Ancient Near East to 1600 BC, London: Routledge (2006).
