Gustavia
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Gustavia (olika betydelser).
Gustavia är huvudort på ön Saint-Barthélemy bland de Små Antillerna i Västindien och tillhörde tidigare Guadeloupe men utgör sedan 2007 det fristående franska Collectivité d’outre-mer (yttermarina departementet) "Collectivité de Saint-Barthélemy".
Innehåll |
Staden
Gustavia är belägen runt en vik som utgör hamnen och har ca 3.000 invånare.
Centrum utgörs av området kring hamnen och gatorna Quai de la République i norr, Rue du Centenaire i öst och Rue Schoelcher i väst. Där finns även några historiska byggnader som den anglikanska biskopskyrkan byggd år 1855 och kyrkan "Notre-Dame de l'Assomption", fortet "Fort Oscar" byggd i slutet på 1700-talet och Place Vanadis döpt efter det sista svenska krigsfartyget som lämnade ön 1878.
Förutom förvaltningsbyggnader finns även ett museum Musée de St Barthélemy som visar bruksföremål från öns historia.
Strax utanför staden ligger även forten "Fort Karl" söderut och "Fort Gustav" i norr.
Stadens hamnen är ett populärt mål för såväl kryssningsfartyg som större och mindre fritidsbåtar.
Stadens flygplats Aérodrome Gustave III eller St Barths Airport (flygplatskod "SBH") ligger på öns mellerst del ca 1 km norr om centrum. Den ligger alldeles i strandkanten och trafikeras bara av lokalflyg, som anknyter till internationella flygplatserna på Martinique eller Guadeloupe. Anflygningen sker över en mindre höjd i "nedförsbacke" mot fältet, som börjar nära höjdens fot. Glidbanan korsar en väg en bit upp efter höjden, och planen passerar bara några skrämmande få meter över trafiken på vägen. Landningsbanan är relativt kort, och det har hänt att landande plan kanat förbi banslutet och ut i vattnet.
Historia
Saint Barthélemy var en svensk koloni mellan åren 1785 och 1878.
Staden grundades troligen av fransmän ca år 1763 och kallades då "Le Carénage".
Under Amerikanska revolutionen var hamnen en bas för vapenhandel mellan fransmän och de amerikanska upprorsmännen.
1785 såldes ön till Sverige och staden blev huvudort och döptes om till sitt nuvarande namn för att hedra kung Gustav III. Baron Salomon Mauritz von Rajalin utnämndes till öns förste svenske guvernör.
Slaveriet reglerades i Gustavia genom en lagstiftning som ursprungligen skrevs på franska[1] sedan på engelska[2] daterad 1787.
1852 förstördes stora delar av staden i en brand.
1946 införlivas ön i departementet Guadeloupe.
Åren 1966–67 satte dåvarande ordföranden i Svenska St. Barthsällskapet, Olle Nyman, upp en mängd svenska gatuskyltar i Gustavia. Många av skyltarna har dock tagits av souvenirsamlande turister. Några exempel på gator i Gustavia är Kungsgatan, Västra strandgatan, Piteågatan, Vanadisplatsen och rue Samuel Fahlberg.
Den 15 juli 2007 bryts Saint Martin och Saint Barthélemy åter ur departementet Guadeloupe och blir varsitt eget departement.
Referenser
- ↑ [1]. Vice kommendanten Rosensteins ordonnance de police.
- ↑ [2]. Saint-Barthélemy «Code noir» suédois 1787.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gustavia
