Grundad teori
Från Rilpedia
Grundad teori (engelska grounded theory) är en forskningsmetod som utvecklats inom medicinsk sociologi men används inom många andra forskningsområden, bl. a. företagsekonomi och pedagogik. Grundad teori (GT) är en form av empirism: empirisk forskning har iakttagelser av verkligheten som den enda källan till kunskap.
I forskning enligt GT kan allt som forskaren erfar vara data. I början av en studie är det främst forskarens egna iakttagelser som utgör källan till kunskap: vetenskaplig litteratur ska man vänta med att väva in till slutet av forskningsprojektet. Den vetenskapliga litteraturens rön blir ofta syntetiserade i ett välgjort GT-projekt. Inom klassisk GT kan man använda såväl texter som numeriska data men befintliga teorier och tidigare kända hypoteser från litteraturen ska man bortse ifrån i början av utforskandet.
GT används framför allt där målet är att generera sannolikhetsbaserade teorier om människors beteenden genom analys av kvalitativa data. Den första metodboken om GT gavs ut 1967, se litteraturlista nedan. Målet med metoden är att generera teorier som förklarar problemlösningen inom ett studerat område med få men rika begrepp. Metoden rymmer både induktion – att formulera hypoteser utifrån specifika data – och deduktion – att utifrån hypoteser dra specifika slutsatser. Ansatsen är dock övervägande induktiv och hypotesgenererande till skillnad från hypotesprövande forskning, som är övervägande deduktiv.
Innehåll |
Mest citerade metoden för kvalitativ dataanalys
GT är enligt sökning i olika databaser världens mest citerade forskningsmetod för att analysera kvalitativa data från marknadsföring till omvårdnad. Metoden utvecklades under 1960-talet av de två amerikanska medicinska sociologerna Barney Glaser [1]och Anselm Strauss. Glaser (född 1930) var skolad i statistisk analys och sociologisk metodutveckling. Strauss (1916–1996) analyserade symbolisk interaktion med kvalitativa data i den sk Chicagoskolan. Glaser och Strauss samarbetade i en studie om döende på kaliforniska sjukhus och började då tillämpa »the constant comparative method«, sedermera kallad grounded theory. Medan Strauss efter hand reviderade metoden utvecklade Glaser klassisk GT. Klassisk GT är inte en kvalitativ forskningsmetod, utan analyserar alla slags data och innehåller aspekter av kvantitativ dataanalys, främst indexgenerering och kvalitativ matematik.
I metoden ingår att förutfattade meningar och befintliga teoriers negativa inflytande på resultatet minimeras. Samtidigt betonas den enskilde forskarens kreativitet och teorins solida förankring i data. Lösa spekulationer är inte tillåtna. GT har ett till synes enkelt mål – att förklara vad som händer inom det område man valt att studera. Man ställer sig ständigt frågan: »Vad är det huvudsakliga problemet, eller vad är deltagarnas huvudangelägenhet inom det studerade området och vad gör man för att lösa det?« Syftet är att hitta en förklaringsmodell för problemlösningen. Modellen ska innehålla ett centralt begrepp – en kärnvariabel – som är minsta gemensamma nämnare för det man gör för att lösa problemet. Kärnvariabeln förklarar så mycket som möjligt av det som händer med så få undervariabler som möjligt.
Kodning av händelser
Klassisk GT är en strukturerad forskningsmetod utan detaljregler för att inte hämma forskarens kreativitet. Metoden har dock tydliga ramar för datainsamling, analys och sammanskrivning av resultaten. De första stegen av GT liknar kvalitativa forskningsansatser som fenomenologi, hermeneutik eller innehållsanalys. Man börjar med att »koda« data från intervjuer eller observationer rad för rad. I GT är man dock inte begränsad till formella intervjudata. Istället kan allt som kommer i forskarens väg då det studerade området undersöks användas i analysen. Således kan ett teveprogram utgöra data som man jämför med andra data. Även sifferdata kan användas i jämförelsen. Informella samtal som berör området är också data, liksom senare den vetenskapliga litteraturen. Man kodar data genom att sammanfatta varje textrad eller beskriven händelse som ett begrepp. Helst ska begreppet associera till ett problem och sättet på vilket man löser det. Detta kallas öppen kodning. De sammanfattande begreppen jämförs sedan med varandra, och efter hand minimeras antalet begrepp, men även nya genereras. Man försöker alltså finna återkommande latenta mönster i data och tillämpar kvalitativ matematisk analys och indexformering där man indirekt tillämpar, men inte räknar, statistiska samband. Istället namnger man i begreppsform de viktigaste datamönster som ständigt upprepar sig. I GT analyserar man inte personer utan händelser. I en studie där man exempelvis intervjuat och observerat femtiotalet personer kan antalet analyserade händelser överskrida tusen. När man funnit en tänkbar kärnvariabel, dvs ett begrepp som förklarar det mesta av det som händer inom det studerade området, kodar man bara data som har betydelse för detta begrepp, sk selektiv kodning. Man avgränsar då datamängden och senare datainsamling till områden som har störst betydelse för kärnvariabeln och dess egenskaper, sk selektivt teoretiskt dataurval. Efter en tid har man uppnått teoretisk mättnad vilket innebär att de flesta nya viktiga händelser kan förklaras av teorin. Ingen kan längre berätta något om det studerade området som överraskar forskaren.
Begrepp samverkar i trovärdig teori
I GT går man ett steg längre än att bara namnge begrepp. Man försöker också fastslå hur de olika begreppen förhåller sig till varandra och hur de samvarierar i en teoretisk modell. Den teoretiska modellen hämtar man inte från befintliga teorier. Istället strävar man efter att upptäcka de modellmönster som bjuds i verkligheten. Man försöker upptäcka sambanden som råder mellan begreppen genom att ta hjälp av teoretiska koder, vilket innebär att man exempelvis letar efter orsak–verkansamband, graderingar, motsatspar, samvarianser, »allt-eller-intet«-situationer eller hierarkier, för att bara nämna några av de mängder av teoretiska koder som finns.
Minnesanteckningar och kärnvariabel
Arbetet med att jämföra och generera nya begrepp samt att kondensera begreppen görs med hjälp av teoretiska minnesanteckningar, sk memon. I dessa minnesanteckningar registrerar och utvecklar man idéer om de begrepp som kommer att ingå i teorin. Vilka begrepp har genererats och hur ska de benämnas? Hur förhåller de sig till varandra? Memon blir vad den enskilde forskaren gör dem till och kan förutom text innehålla diagram, matematiska formler, flerfältstabeller och flödesscheman. Allt för att underlätta jämförelsen mellan begrepp som man i GT kallar kategorier och egenskaper. Att skriva minnesanteckningar är kärnan i forskningsarbetet, och de sparas för att senare sorteras och sammanskrivas och sammanskrivningen av de sorterade högarna skrivs slutligen om i syfte att publicera den bok, avhandling eller artikel som är det läsbara målet för forskningen.
Litteraturen till sist
I klassisk GT börjar man inte sitt forskningsprojekt med att göra en vetenskaplig litteraturöversikt av det område man vill studera. Anledningen är att tidigare kända och etablerade begrepp kan, liksom förutfattade förklaringsmodeller, hämma forskarens möjlighet att generera nya begrepp som förklarar beteenden och skeenden. Har man som forskare stora teoretiska förkunskaper inom det studerade området ska man intervjua sig själv för att begreppsliggöra det man vet för att använda även detta som data att jämföra med andra data. En inledande litteraturöversikt är också tidsslöseri eftersom man inte kan veta vilken litteratur som kommer att vara relevant för teorin förrän man nått en bra bit i analysen. När väl kärnvariabeln framträtt börjar man söka litteratur relaterad till detta centrala begrepp. Litteraturen behandlas som ytterligare data att jämföra med den framväxande teorin och de data man dittills insamlat. Relevant litteratur vävs således in i teorin för att modifiera den med syfte att göra den ännu bättre underbyggd.
Sortering och sammanskrivning
I en senare fas sorteras minnesanteckningarna och jämförs med varandra i syfte att integrera begreppen som ingår i teorin på ett sätt som är väl grundat i data. Begreppen, som också ständigt jämförs med data i form av texter från intervjuer eller data från litteraturen, blir då alltmer komplexa och förfinade. Detta ger i sin tur upphov till nya idéer om hur begreppen i den framväxande teorin relaterar till varandra och om hur begreppen ytterligare kan modifieras. Idéerna registreras i nya ”memon på memon” och efter hand har forskaren en rik databank av memon. Efter sorterandet skriver man samman de sorterade högarna av memon. Denna sammanskrivna text utgör det första utkastet till den slutgiltiga teorin. Vägen till en färdig teori är inte spikrak utan snarare cirkulär och karakteriseras av att man går tillbaka till sina kodade data upprepade gånger. Ytterligare datainsamling sker också utifrån de idéer som utvecklats i memon, sk teoretiskt urval. Sortering av anteckningarna sker oftast mer än en gång.
Värdering av GT
För att värdera klassisk GT ställer man sig fyra huvudfrågor som enligt Glaser besvarar frågor om validitet och reliabilitet, dvs hållbarhet och trovärdighet:
1) Passar de begrepp man genererat med de data man samlat in? Om man jämför ett stort antal händelser med varandra och med de genererade begreppen är sannolikheten hög för att de passar ihop. I kvantitativ GT med indexgenerering genom korstabeller tillämpas sannolikhetsnivåer på ner till 90 procent, eftersom metoden är hypotesgenererande och inte verifikativ.
2) Är teorin relevant för det studerade området? En GT ska fånga läsaren, som ska känna igen kärnvariabeln som ett viktigt begrepp på området. Teorin får alltså inte bara ha ett akademiskt intresse.
3) Fungerar teorin så att den kan identifiera och förklara huvudproblemet på ett enkelt sätt med kärnvariabeln som minsta gemensamma nämnare? Teorin ska vara tillräckligt komplex för att förklara de viktigaste skeendena inom det studerade området.
4) Är slutligen teorin så flexibel att den kan modifieras när nya data tillkommer och jämförs med tidigare data? Modifierbarheten har även med generaliserbarhet att göra. Är begreppen tillräckligt heltäckande kan de rymma många betydelser.
Slutligen betonar Glaser att klassisk GT inte gör anspråk på att vara fakta utan är en samling hypoteser baserade på argument med högre eller lägre grad av sannolikhet. Dessa hypoteser kan man använda i den praktiska vardagen eller testa i traditionellt deduktiv forskning.
Litteratur
Texten ovan bygger i hög grad på följande artikel: Thulesius H, Barfod T, Ekström H, Håkansson A. »Grundad teori« utvecklar läkekonsten. Populär beteendevetenskaplig forskningsmetod kan finna nya samband. Läkartidningen 2004; 101:306-310.
- Glaser BG, Strauss A. Discovery of Grounded Theory. Strategies for Qualitative Research. Sociology Press [2], 1967
- Glaser BG. Theoretical Sensitivity: Advances in the methodology of Grounded Theory. Sociology Press [3], 1978.
- Strauss A, Corbin J. Basics of Qualitative Research: Grounded Theory Procedures and Techniques. Sage, 1990.
- Glaser BG. Basics of Grounded Theory Analysis. Emergence vs Forcing. Sociology Press [4], 1992
- Glaser BG (ed). Examples of Grounded Theory: A Reader. Sociology Press [5], 1993.
- Glaser BG (ed). More Grounded Theory Methodology: A Reader. Sociology Press [6], 1994.
- Glaser BG (ed). Grounded Theory 1984-1994. A Reader (two volumes). Sociology Press [7], 1995.
- Glaser BG (ed). Gerund Grounded Theory: The Basic Social Process Dissertation. Sociology Press [8], 1996.
- Glaser BG. Doing Grounded Theory - Issues and Discussions. Sociology Press [9], 1998.
- Glaser BG. The Grounded Theory Perspective I: Conceptualization Contrasted with Description. Sociology Press [10], 2001.
- Glaser BG. The Grounded Theory Perspective II: Description's Remodeling of Grounded Theory. Sociology Press [11], 2003.
- Glaser BG. The Grounded Theory Perspective III: Theoretical coding. Sociology Press, 2005.
- Guvå G, Hylander I. Grundad Teori: Ett Teorigenererande Forskningsperspektiv. Liber, 2003
- Hartman J. Grundad Teori. Teorigenerering på empirisk grund. Studentlitteratur, 2001.
