Från Rilpedia

I nordisk mytologi var Grotte eller Världskvarnen en kvarn med två kvarnstenar som var så tunga att ingen människa kunde mala med den. Det berättas om den i Grottesången i Poetiska Eddan. Kvarnen var i tjänst hos kung Frode i Danmark som under ett besök hos kungen i Svitjod inköpte två jättinnor, Fenja och Menja för att sköta den. Kvarnen kunde mala både guld, krig, fred, lycka och undergång.

Grotte förknippas med den så kallade Frodefreden och kulten kring guden Frej. Förmodligen var Frej och Frode samma gestalt i skepnad av gud respektive kung, och man tror att Frejs tjänare Bejla och Byggvir förmodligen var de samma som Fenja och Menja.

Sagan om Grotte har haft politisk och social betydelse i Sverige i vårt århundrade då den ligger till grund för Viktor Rydbergs stora dikt "Den nya Grottesången", som är en indignerad allegori över arbetarklassens villkor i den framväxande industrialismens tid. Det är omvittnat av många, bland annat Ernst Wigforss, att ledande socialdemokrater tog djupa intryck av detta verk.

Referenser

• Hexikon (1981)

Se även

• Snorre Sturlason: Prosaiska Eddan