Från Rilpedia

Gratitude är Stiftelsen Svenska Kryssarklubbens Seglarskolas näst äldsta båt. Dock var Gratitude det första segelfartyg som seglarskolan införskaffade. Båten har två systerfartyg, Gratia och T/S Atlantica som också seglar för seglarskolan. Båten är, liksom alla seglarskolans skepp, blå med en vit rand längst relingen och riggad som ketch. Gratitude var från början en engelsk fiskebåt, till skillnad från Gratia som var en lustyacht.

Gratitude är av klassisk engelsk design, som de kuttrar som tjänstgjorde som seglande trålare under 1800- och 1900-talen. Fartygstypen har mycket goda sjöegenskaper och klarar utan problem det hårda vädret på Nordsjön. Fartyg som Gratitude var mycket vanliga i England under tidigt 1900-tal - så vanliga att platsbrist uppkom i hamnarna och båtarna fick vissa egenskaper som gjorde att de tog mindre plats i hamnarna. Bland annat kan fartyg med klyvarbom dra in denna i hamnar. Detta har givit fartygen deras speciella utseende med den raka fören och klyvarbommen som pekar rakt fram i en vågrät riktning, till skillnad från clipperstävar vilkas bogspröt och klyvarbom är vinklade uppåt.

Gratitudes normala besättning består av en skeppare som är ytterst ansvarig för fartyget och dess besättning, två styrmän som leder arbetet på däck, två instruktörer som hjälper styrmännen att leda arbetet på däck (instruera eleverna), en båtsman som ansvarar för den tekniska biten ombord som t.ex. motorn samt en eller två kockar. Utöver detta har hon kojer för 20 elever. I originalutförande seglades hon av 3 vuxna män samt en skeppspojk.

Tekniska data

• Båttyp: Engelsk Kutter
• Byggår: 1903
• Byggt i: England

Gratitude har 8 segel som hon kan föra samtidigt. Hon har även flera typer av samma segel, t.ex. stormklyvare, mellanklyvare och storklyvare för olika vindstyrkor.

• Storsegel
• Stortoppsegel
• Mesansegel
• Mesantoppsegel
• Stagfock eller bara fock
• Klyvare/Mellan/Stor/Storm
• Jagare (segel)
• Mesanstagsegel ("Röde baron")

Storseglet är som det låter på namnet, det största seglet på båten. Det förs på stormasten mellan dess gaffel och bom. Stortoppen förs som ett trekantssegel mellan storgaffeln och toppstången. Mesansegel och mesantopp är likadana som storsegel och stortopp med den skillnad att de förs på den mindre och aktre mesanmasten. Stagfocken förs på förstagen som går mellan långsalningen på storundermasten och förstäven på fartyget. Klyvaren förs som ett flygande segel mellan toppen på storundermasten och den yttre änden av klyvarbomen. Jagaren förs flygande mellan toppen på toppstången och den yttre änden på klyvarbommen. Mesanstagseglet förs flygande mellan toppen på mesanmasten och en ringbult i däcket vid stormastens fot. På 80-talet inköptes ett mesanstagsegel i röd spinnakerduk som snabbt fick smeknamnet "Röde baron". Numera har fartyget huvudsakligen ett mesanstagsegel i off-white dacron som följaktligen kallas "beige baron".

Denna artikel om ett fartyg behöver bilder. Är du upphovsrättsinnehavare till en passande illustration får du gärna ladda upp den.