Från Rilpedia

?Gräshoppor
Chysochraon dispar
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djurriket Animalia
Stam:	Leddjur Arthropoda
Understam:	Hexapoda
Klass:	Insekter Insecta
Underklass:	Bevingade insekter Pterygota
Ordning:	Hopprätvingar Orthoptera
Underordning:	Gräshoppor Caelifera
Vetenskapligt namn
§Caelifera
Familjer
Överfamilj: Tridactyloidea Cylindrachaetidae Ripipterygidae Tridactylidae Överfamilj: Tetrigoidea torngräshoppor (Tetrigidae) Överfamilj: Eumastacoidea Chorotypidae Episactidae Eumastacidae Euschmidtiidae Mastacideidae Morabidae Proscopiidae Thericleidae Överfamilj: Pneumoroidea Pneumoridae Överfamilj: Pyrgomorphoidea Pyrgomorphidae Överfamilj: Acridoidea markgräshoppor (Acrididae) Charilaidae Dericorythidae Lathiceridae Lentulidae Lithidiidae Ommexechidae Pamphagidae Pyrgacrididae Romaleidae Tristiridae Överfamilj: Tanaoceroidea Tanaoceridae Överfamilj: Trigonopterygoidea Trigonopterygidae Xyronotidae
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Gräshoppor (Caelifera) är en underordning insekter. De tillhör hopprätvingarna.

Gräshopporna har långa kraftiga bakben som de kan använda till meterlånga hopp. De är mestadels växtätare och dagaktiva. På bakbenen har de ett räfflat organ som de genom att gnida med vingarna åstadkommer ett starkt högfrekvent läte som hjälper dem finna en partner. Gräshopporna har ofullständig förvandling, dvs ur ägget kläcks en larv, kallad nymf, som liknar de vuxna insekterna med undantag för att den är mindre och saknar vingar. Något puppstadium finns alltså inte. Gräshopporna har det speciella könskromosomsystemet XX-X0, vilket innebär att honor har två X-kromosomer medan hannar, liksom hos till exempel människan, bara har en X-kromosom, men till skillnad från människohannar saknar de Y-kromosom.

Gräshopporna kan ofta höras på soliga ängar och åkrar på högsommaren och bidrar starkt till vad vi kallar högsommarstämning. Vi talar då ofta om att "syrsorna spelar", men så är det inte. Vad vi hör är vanligen gräshoppor och vårtbitare. Den enda svenska arten av syrsor, hussyrsan, håller till inomhus och på soptippar. Den andra arten, mullvadssyrsan, finns bara i södra Sverige.^[1] I Afrika och Nordamerika finns storväxta arter som har en cyklisk livsrytm beroende av vädret, så att de vid gynnsamma förhållanden kan föröka sig explosionsartat och dra över landet i stora svärmar, som kaläter marken under sig.

Vanligast i Sverige är ängsgräshoppan Omocestus Viridulus, som på ryggen är grön till färgen, ibland närmare brun, och på undersidan gulgrön. Gräshoppor förväxlas ofta med syrsor och vårtbitare, och i Sydeuropa cikador, som alla är mer nattaktiva. Vårtbitare är dessutom rovinsekter.

Övrigt

• I Mexiko är rostade gräshoppor (chapulines) en delikatess som framför allt tillagas i Oaxaca.

Referens

1. ↑ Naturhistoriska riksmuseet, Jourhavande biolog: "Gräshoppor, vårtbitare och syrsor" [1]