Gerard Butler

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Gerard Butler
Gerard Butler at the Berlinale 2007.jpg
Gerard Butler 2007
Födelsenamn Gerard James Butler
Född 13 november 1969 (55 år)
Mall:Landsdata Skottland Glasgow, Skottland, Storbritannien
Andra namn Gerry Butler
År aktiv 1997 -
Webbplats http://www.gerardbutler.net/
Betydande roller Kung Leonidas i 300

Gerard James "Gerry" Butler, född 13 november 1969 i Glasgow, är en skotsk skådespelare.

Innehåll

Biografi

Barndom

Född i Glasgow i Skottland som son till Margaret och Edward Butler (båda med irländska anor). Han är den yngsta av de tre barnen i familjen. En kort tid efter hans födsel flyttade familjen till Montreal, Kanada där de bodde tills Butler var två år. Runt denna tid separerade Butlers föräldrar och hans mamma, Margaret flyttade med sina barn hem till Skottland igen. Han växte upp i förorten till Paisley, i Gallowhilldistriktet en bit utanför Glasgow. I och med att hans mamma gifte om sig så flyttade familjen till Ralston. Under denna tid från och med att han var två år till och med att han var 16 år hade han ingen kontakt med fadern.

Juridikstudier

Butler gick i skola i Skottland och hävdar att hans kärlek till skådespelandet kom tidigt i livet när han deltog i Scottish Youth Theatre. Trots denna kärlek så valde han den konservativa vägen och började studera juridik vid Glasgow universitet. Butler tog examen och började jobba som lärlingsjurist. Butler har sagt att han var missnöjd med sitt kariärsval. I stället för att ta sitt jobb seriöst festade Butler. Han erkänner att han utvecklade en för stark "förtjusning av starka drycker". En vecka innan han var menad att ha fullbordat sin utbildning som jurist kontaktade byrån honom om hans vanor, antingen fick han skärpa sig eller finna sig ett annat yrke. Han bestämde sig för att inte bli jurist. Han gav upp karriären, flyttade till London och började ägna sig åt film. Han har sedan juristtiden för åtta år sedan inte druckit en droppe alkohol.

Karriär

Gerard Butler's första filmroll var som Archie Brown, John Brown's bror i Hennes Majestät Mrs. Brown, där han spelar mot Judi Dench (Mrs. Brown) och Billy Connelly (John Brown). Denna film blev nominerad för två Oscar. Samma år förekom Butler i ett antal små roller, bland annat i James Bond-filmen Tomorrow Never Dies.

Från 1997 till 1999 medverkade Butler i ett antal independentfilmer och TV-serier som The Cherry Orchard, One More Kiss, och Lucy Sullivan Is Getting Married.

År 1999 spelade han in sin första huvudroll, som Attila i filmen Attila - Krigarfolkets härskare. Filmandet tog en paus så att han skulle kunna avsluta sin andra film, Dracula 2000, där han också hade huvudrollen. Attila - Krigarfolkets härskare släpptes 2001 och Dracula 2000 släpptes 2000. Under perioder mellan 2001 och tidigt under 2002 medverkade Butler i många filmer, bland annat i The Jury, som liksom Attila är en miniserie lämpad för amerikansk TV. Han medverkade även i Shooters och Drakarnas rike.

2003 kom Timeline, där Butler än en gång agerade tillsammans med Billy Connelly. Filmen är baserad på boken med samma namn skriven av Michael Crichton. Butler spelar en skotsk arkeolog, Andre Marek. Under samma år fick Butler sin genombrottsroll i filmen Lara Croft - Tomb Raider 2 där han spelar mot Angelina Jolie.

2004 fick han rollen som Fantomen i Joel Schumacher's filmversion av Fantomen på Operan. Alla skådespelare stod för sina egna sångprestationer (bortsett från Minnie Driver som enbart sjunger den helt nyskrivna sången under eftertexterna), och Gerard sägs aldrig ha tagit sånglektioner innan han började förbereda sig för rollen som Fantomen. Innan Fantomen på operan hade Butler även medverkat i en independentfilm, Dear Frankie är han spelade mot bland andra Emily Mortimer.

2005 medverkade Butler även i filmen The Game of Their Lives, som är baserad på en sann historia om ett amerikanskt fotbollslag på 1950-talet, som mot alla odds slog England med 1-0 i Brasilien. Under 2005 medverkade Butler även i en film av Strula Gunnarsson som Beowulf i Beowulf & Grendel. Filmen spelades in helt och hållet på Island. Samtidigt med denna film medverkade han i en dokumentär om Beowulf & Grendel, Wrath of Gods. Wrath of Gods har vunnit ett antal priser på olika filmfestivaler.

Under den senare delen av 2005 började inspelningen av 300. Filmen är regisserad av Zack Snyder och är baserad på Frank Millers graphic novel. Butler spelade rollen som kung Leonidas och spelar tillsammans med Lena Headey. Filmen släpptes i mars 2007. Under första veckan som filmen hade släppts drog den in 70 miljoner dollar. I maj hade filmen dragit in 438 miljoner dollar och filmen hade då inte ens släppts i Japan.

Under 2006, medverkade Butler i Desperate Hours (Butterfly On A Wheel är den engelska titeln) tillsammans med Pierce Brosnan. Desperate Hours hade premiär i augusti 2007. Butler medverkade även i P.S. I Love You tillsammans med Hilary Swank.

Under 2008 spelade Butler i Nim's Island med bland andra Jodie Foster och Abigal Breslin. Butler spelar Nim's pappa, Jack.

Kuriosa

  • Gerard Butler föredrar att bli kallad Gerry, eftersom ingen kan uttala hans namn korrekt. Det ska uttalas Jer-ed, inte Jer-rard.
  • Medan filmningen av Hennes Majestät Mrs. Brown ägde rum, brukade Butler och hans mamma ha picknick nära floden Tay. En dag så hörde de skrik från en ung pojke som hade simmat i floden som nu var i fara. Butler hoppade i vattnet och räddade pojken från att drunkna. Han tilldelades ett certifikat för modighet av the Royal Humane Society som tack.
  • Innan Butler fick rollen som Fantomen i Fantomen på Operan hade han inte fått någon form av sånglektioner. Butler började ta lektioner efter att han fått rollen. Han tränade från januari 2003 till juni 2004.

Filmografi (komplett)


En tolkning av det kanske något luddiga begreppet Wikikärlek.
Störst av allt är kärleken!

Wikikärlek (engelska WikiLove) är ett begrepp som en gång växte fram på wikipedia-relaterade maillistor, och innebär att alla användare på Wikipedia är kollegor med ett gemensamt syfte. Ingen kan avkräva någon att känna positiva känslor för andra, vilket är lätt att inse om man strosar runt lite på diskussionssidorna. Det är dock ett vettigt förhållningssätt, som både är trevligt och faktiskt är ändamålsenligt.

På Wikipedia finns människor med olika bakgrund, och helt olika syn på saker och ting. Det är lätt hänt att diskussioner urartar till gräl. Dock bör man tänka på att projektets målsättning, att producera ett uppslagsverk, inte gagnas av sådant – tvärtom. Om man tänker på att försöka förstå vad motparten menar, så kan man säga att man uppnått tillståndet wikikärlek. Ju mindre wikikärlek, desto mer kommer uppslagsverket i sin helhet att få lida. Ständiga gräl skrämmer iväg bidragsgivare, och partiska artiklar skrämmer iväg läsare och skadar på det hela taget Wikipedias rykte.

Det finns ingen enkel formel för att uppnå Wikikärlek, men det finns viktiga ingredienser.

  • Att tänka på netiketten och respektera andra bidragsgivare.
  • Att utgå från att andra menar väl. Det gör de faktiskt oftast, även om det inte ser så ut vid första ögonkastet.
  • Att stötta nybörjare, som ofta är osäkra i sin roll.
  • Att glömma och förlåta, och inte låta andra människor såra en. Detta är internet, och oerhört många människor uttrycker sig på ett sätt på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Den som är lagd åt det hållet kan tänka på det som ahimsas anda: att varken mentalt, verbalt eller kroppsligt skada någon vare sig genom att göra det själv, få andra att göra det, eller samtycka till att andra gör det.
  • Att komma ihåg att användarna på Wikipedia är människor av kött och blod. Alla tycker om att känna sig uppskattade, och när man ger en negativ kommentar är det smart att infoga lite artighetsfraser nånstans när man uttrycker ett önskemål, till exempel i den här stilen:
    • "Jag såg att du återställde min redigering på rosor. Apropå vad du skrev på diskussionssidan. Tror du att du skulla vilja titta på den här versionen? (…) Det vore jättehyggligt."
    • "Apropå dina bidrag till artikeln om flyttfåglar så tror jag att du har missuppfattat några detaljer. (…) Jag tog bort det för att artikeln IMO blir mera saklig i det här skicket. Du kan väl titta på det och se vad du tycker.
    • "Du som skrivit så mycket om partikelfysik och verkar greppa ämnet, tror du att du kan förklara det här? (…) Det är mycket möjligt att det är så, men det är inte så lätt att förstå för den som inte är så insatt i fältet. Artiklarna ska ju skrivas för en bred allmänhet, men jag vet själv att det inte alltid är så lätt att inse vad som är svårbegripligt och behöver förklaras mera. Om du har några bra länkar eller så, får du väldigt gärna dela med dig av dem. (etc.)
  • Och sist men inte minst: Det är bara Internet. Slappna av, vetja!

Några länkar


En tolkning av det kanske något luddiga begreppet Wikikärlek.
Störst av allt är kärleken!

Wikikärlek (engelska WikiLove) är ett begrepp som en gång växte fram på wikipedia-relaterade maillistor, och innebär att alla användare på Wikipedia är kollegor med ett gemensamt syfte. Ingen kan avkräva någon att känna positiva känslor för andra, vilket är lätt att inse om man strosar runt lite på diskussionssidorna. Det är dock ett vettigt förhållningssätt, som både är trevligt och faktiskt är ändamålsenligt.

På Wikipedia finns människor med olika bakgrund, och helt olika syn på saker och ting. Det är lätt hänt att diskussioner urartar till gräl. Dock bör man tänka på att projektets målsättning, att producera ett uppslagsverk, inte gagnas av sådant – tvärtom. Om man tänker på att försöka förstå vad motparten menar, så kan man säga att man uppnått tillståndet wikikärlek. Ju mindre wikikärlek, desto mer kommer uppslagsverket i sin helhet att få lida. Ständiga gräl skrämmer iväg bidragsgivare, och partiska artiklar skrämmer iväg läsare och skadar på det hela taget Wikipedias rykte.

Det finns ingen enkel formel för att uppnå Wikikärlek, men det finns viktiga ingredienser.

  • Att tänka på netiketten och respektera andra bidragsgivare.
  • Att utgå från att andra menar väl. Det gör de faktiskt oftast, även om det inte ser så ut vid första ögonkastet.
  • Att stötta nybörjare, som ofta är osäkra i sin roll.
  • Att glömma och förlåta, och inte låta andra människor såra en. Detta är internet, och oerhört många människor uttrycker sig på ett sätt på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Den som är lagd åt det hållet kan tänka på det som ahimsas anda: att varken mentalt, verbalt eller kroppsligt skada någon vare sig genom att göra det själv, få andra att göra det, eller samtycka till att andra gör det.
  • Att komma ihåg att användarna på Wikipedia är människor av kött och blod. Alla tycker om att känna sig uppskattade, och när man ger en negativ kommentar är det smart att infoga lite artighetsfraser nånstans när man uttrycker ett önskemål, till exempel i den här stilen:
    • "Jag såg att du återställde min redigering på rosor. Apropå vad du skrev på diskussionssidan. Tror du att du skulla vilja titta på den här versionen? (…) Det vore jättehyggligt."
    • "Apropå dina bidrag till artikeln om flyttfåglar så tror jag att du har missuppfattat några detaljer. (…) Jag tog bort det för att artikeln IMO blir mera saklig i det här skicket. Du kan väl titta på det och se vad du tycker.
    • "Du som skrivit så mycket om partikelfysik och verkar greppa ämnet, tror du att du kan förklara det här? (…) Det är mycket möjligt att det är så, men det är inte så lätt att förstå för den som inte är så insatt i fältet. Artiklarna ska ju skrivas för en bred allmänhet, men jag vet själv att det inte alltid är så lätt att inse vad som är svårbegripligt och behöver förklaras mera. Om du har några bra länkar eller så, får du väldigt gärna dela med dig av dem. (etc.)
  • Och sist men inte minst: Det är bara Internet. Slappna av, vetja!

Några länkar


En tolkning av det kanske något luddiga begreppet Wikikärlek.
Störst av allt är kärleken!

Wikikärlek (engelska WikiLove) är ett begrepp som en gång växte fram på wikipedia-relaterade maillistor, och innebär att alla användare på Wikipedia är kollegor med ett gemensamt syfte. Ingen kan avkräva någon att känna positiva känslor för andra, vilket är lätt att inse om man strosar runt lite på diskussionssidorna. Det är dock ett vettigt förhållningssätt, som både är trevligt och faktiskt är ändamålsenligt.

På Wikipedia finns människor med olika bakgrund, och helt olika syn på saker och ting. Det är lätt hänt att diskussioner urartar till gräl. Dock bör man tänka på att projektets målsättning, att producera ett uppslagsverk, inte gagnas av sådant – tvärtom. Om man tänker på att försöka förstå vad motparten menar, så kan man säga att man uppnått tillståndet wikikärlek. Ju mindre wikikärlek, desto mer kommer uppslagsverket i sin helhet att få lida. Ständiga gräl skrämmer iväg bidragsgivare, och partiska artiklar skrämmer iväg läsare och skadar på det hela taget Wikipedias rykte.

Det finns ingen enkel formel för att uppnå Wikikärlek, men det finns viktiga ingredienser.

  • Att tänka på netiketten och respektera andra bidragsgivare.
  • Att utgå från att andra menar väl. Det gör de faktiskt oftast, även om det inte ser så ut vid första ögonkastet.
  • Att stötta nybörjare, som ofta är osäkra i sin roll.
  • Att glömma och förlåta, och inte låta andra människor såra en. Detta är internet, och oerhört många människor uttrycker sig på ett sätt på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Den som är lagd åt det hållet kan tänka på det som ahimsas anda: att varken mentalt, verbalt eller kroppsligt skada någon vare sig genom att göra det själv, få andra att göra det, eller samtycka till att andra gör det.
  • Att komma ihåg att användarna på Wikipedia är människor av kött och blod. Alla tycker om att känna sig uppskattade, och när man ger en negativ kommentar är det smart att infoga lite artighetsfraser nånstans när man uttrycker ett önskemål, till exempel i den här stilen:
    • "Jag såg att du återställde min redigering på rosor. Apropå vad du skrev på diskussionssidan. Tror du att du skulla vilja titta på den här versionen? (…) Det vore jättehyggligt."
    • "Apropå dina bidrag till artikeln om flyttfåglar så tror jag att du har missuppfattat några detaljer. (…) Jag tog bort det för att artikeln IMO blir mera saklig i det här skicket. Du kan väl titta på det och se vad du tycker.
    • "Du som skrivit så mycket om partikelfysik och verkar greppa ämnet, tror du att du kan förklara det här? (…) Det är mycket möjligt att det är så, men det är inte så lätt att förstå för den som inte är så insatt i fältet. Artiklarna ska ju skrivas för en bred allmänhet, men jag vet själv att det inte alltid är så lätt att inse vad som är svårbegripligt och behöver förklaras mera. Om du har några bra länkar eller så, får du väldigt gärna dela med dig av dem. (etc.)
  • Och sist men inte minst: Det är bara Internet. Slappna av, vetja!

Några länkar


En tolkning av det kanske något luddiga begreppet Wikikärlek.
Störst av allt är kärleken!

Wikikärlek (engelska WikiLove) är ett begrepp som en gång växte fram på wikipedia-relaterade maillistor, och innebär att alla användare på Wikipedia är kollegor med ett gemensamt syfte. Ingen kan avkräva någon att känna positiva känslor för andra, vilket är lätt att inse om man strosar runt lite på diskussionssidorna. Det är dock ett vettigt förhållningssätt, som både är trevligt och faktiskt är ändamålsenligt.

På Wikipedia finns människor med olika bakgrund, och helt olika syn på saker och ting. Det är lätt hänt att diskussioner urartar till gräl. Dock bör man tänka på att projektets målsättning, att producera ett uppslagsverk, inte gagnas av sådant – tvärtom. Om man tänker på att försöka förstå vad motparten menar, så kan man säga att man uppnått tillståndet wikikärlek. Ju mindre wikikärlek, desto mer kommer uppslagsverket i sin helhet att få lida. Ständiga gräl skrämmer iväg bidragsgivare, och partiska artiklar skrämmer iväg läsare och skadar på det hela taget Wikipedias rykte.

Det finns ingen enkel formel för att uppnå Wikikärlek, men det finns viktiga ingredienser.

  • Att tänka på netiketten och respektera andra bidragsgivare.
  • Att utgå från att andra menar väl. Det gör de faktiskt oftast, även om det inte ser så ut vid första ögonkastet.
  • Att stötta nybörjare, som ofta är osäkra i sin roll.
  • Att glömma och förlåta, och inte låta andra människor såra en. Detta är internet, och oerhört många människor uttrycker sig på ett sätt på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Den som är lagd åt det hållet kan tänka på det som ahimsas anda: att varken mentalt, verbalt eller kroppsligt skada någon vare sig genom att göra det själv, få andra att göra det, eller samtycka till att andra gör det.
  • Att komma ihåg att användarna på Wikipedia är människor av kött och blod. Alla tycker om att känna sig uppskattade, och när man ger en negativ kommentar är det smart att infoga lite artighetsfraser nånstans när man uttrycker ett önskemål, till exempel i den här stilen:
    • "Jag såg att du återställde min redigering på rosor. Apropå vad du skrev på diskussionssidan. Tror du att du skulla vilja titta på den här versionen? (…) Det vore jättehyggligt."
    • "Apropå dina bidrag till artikeln om flyttfåglar så tror jag att du har missuppfattat några detaljer. (…) Jag tog bort det för att artikeln IMO blir mera saklig i det här skicket. Du kan väl titta på det och se vad du tycker.
    • "Du som skrivit så mycket om partikelfysik och verkar greppa ämnet, tror du att du kan förklara det här? (…) Det är mycket möjligt att det är så, men det är inte så lätt att förstå för den som inte är så insatt i fältet. Artiklarna ska ju skrivas för en bred allmänhet, men jag vet själv att det inte alltid är så lätt att inse vad som är svårbegripligt och behöver förklaras mera. Om du har några bra länkar eller så, får du väldigt gärna dela med dig av dem. (etc.)
  • Och sist men inte minst: Det är bara Internet. Slappna av, vetja!

Några länkar

Externa länkar

(engelska)

(engelska)

Personliga verktyg