Från Rilpedia

Gengas (kortform för generatorgas) är en gas som uppstår vid ofullständig förbränning av trä eller kol. Den består huvudsakligen av kolmonoxid, vätgas, metan och koldioxid. Gengasen är på grund av sitt innehåll av kolmonoxid giftig innan den förbränns. Innan gengasen kommer in i motorn behöver den renas. Detta sker traditionellt sett i fyra steg:

1. Cyklonfilter: gasen går in i en cyklon där större sot- och askpartiklar av centrifugalkraften virvlar ner i en behållare medan gasen fortsätter ut.
2. Vattenbad: gasen skrubbas i vatten i vilket syror och mindre askpartiklar löses upp.
3. Kylning: gasen passerar en kylare som kondenserar bort vatten och minskar gasens volym (likt en intercooler), vilket gör att mer brännbar gas får plats i motorn.
4. Korkfilter: filtret suger åt sig ytterligare vatten, askpartiklar och tjära ur gasen.

Idag har man experimenterat fram nya filter som fungerar mer effektivt och är lättare att handskas med.^{[källa behövs]}

Gengas erbjuder hög verkningsgrad. Mikkonen har noggrant undersökt gengas som bränsle för bilar i sin bok ”Wood gas for mobile applications”. Under praktiska erfarenheter har 1000 kg ved ersatt 385 liter motorbensin under normalt dagligt bruk med samma omodifierade bil. Det här betyder att energikravet för en vedgasbil blir 1,54 x högre jämförd med samma bil körd på bensin, men ingen bränslebearbetning behövs. Jämförelsen tar hänsyn till såväl uppvärmning som extra vikt av gengasaggregaten. Aktuell verkningsgrad för en gengasgenerator är 75%. Avgasutsläppen är också minimala. Avgasanalysen har bevisat att utsläppen av kolmonoxid är under 0,3% och utsläppen av kolväte är mindre än 15 ppm utan katalytisk avgasrening. Moderna gengassystem fungerar också bra med lufttorkad ved och torv.

Historik

Under andra världskriget användes gengas som fordonsbränsle i Sverige på grund av bristen på olja. Gengasen hade mycket stor betydelse för att hålla transporterna rullande. I början av kriget improviserades en del gengasaggregat med en oren gas till följd, vars förbränning slet hårt på motorn. Aggregaten blev med tiden bättre. 1940 arrangerade KAK en tävling för gengasdrivna bilar med syftet att utröna tekniken och leta efter innovationer. Idag är fordon som drivs av gengas mestadels en hobby- eller nostalgiverksamhet. Det finns dock några få personer i Sverige och Finland som använder gengasdrivna fordon vardagligdags. Det finns även utländska företag som bygger stationära elverk drivna av gengas för elproduktion i tredje världen.

Se även

• Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

Externa länkar

• Gengas.se
• Gengas.nu
• Vedbil.se - Genom Sverige med gengas