Gamla Uppsala fornlämningsområde
Från Rilpedia
Gamla Uppsala fornlämningsområde är den samlade benämningen på de monumentala storhögar, gravfält och andra lämningar som finns vid Gamla Uppsala. Totalt anses området ha innehållit mellan 2000 och 3000 gravar.
Innehåll |
Kungshögarna
De tre största kallas kungshögarna, och har tidigare tillskrivits såväl tre sveakungar som nämns i Ynglingatal, Adils, Aun och Egil, som asagudarna Oden, Tor och Frej. Nu kallas de Västhögen, Mitthögen och Östhögen efter deras geografiska placering.
Högarna är 55–70 meter i diameter och 7–11 meter höga, vilket betyder att de är mycket stora även i jämförelse med andra storhögar. De är anlagda på Uppsalaåsen, vilken grävts ut för att förstärka effekten av högresningen.
Två av högarna är utgrävda. Östhögen (Odens) grävdes ut 1846 under ledning av riksantikvarien Bror Emil Hildebrand. Det man fann var ett stenröse som täckte en brandgrav. Västhögen (Tors) grävdes ut 1874 och här var gravresterna samlade i ett litet ämbar. Gravarna innehöll att döma av resterna, kremerade stormansgravar. Gravinnehållet var i ena fallet samlat i ett litet ämbar, med rester av ägodelar, offrade djur och även människooffer, intill. I bägge fallen var innehållet mycket sparsamt och i det närmaste fullständigt förbränt. Eldbegängelsen antas ha varit mycket häftig och bara utvalda fragment och föremål har lämnats i graven. Baserat på fynden dateras högarnas anläggning till mellan år 475 och år 550.
Tingshögen
Direkt öster om högarna, intill kyrkan, finns Tingshögen. Den är en låg, flat hög som inte ansetts vara en gravplats utan en samlingsplats för tinget. Tidigare har den ansetts vara kung Domars grav. Tingshögen kan ha spelat en roll vid det forntida kungavalet. Själva valproceduren skall dock ha förrättats vid Mora stenar några kilometer söder om nuvarande Uppsala, åtminstone i den tid då Tiundaland och Attundaland gemensamt valt kung. Tingshögen skall vid ett tiotal tillfällen ha använts som symbolisk plats av Gustav Vasa vid tal.
Gravfälten
I direkt anknytning till högarna finns ett gravfält med gravar som dateras till yngre järnåldern. Vikingatida, okremerade gravar har påträffats invid prästgården, och även båtgravar har påträffats. Dessutom har det tidigare funnits flera andra intilliggande gravfält som nu är bortodlade. Gravfältet i sin helhet anses ha rymt runt omkring 2000–3000 gravar, de flesta nu försvunna.
Kungsgårdsplatån
Direkt nordöst om nuvarande kyrkan ligger kungsgårdsplatån, där utgrävningar visat att flera stora hallbyggnader stått. Även på åkern öster därom (nu intill järnvägsspåren) har boningshus stått. En vall av något slag har funnits norr om husen, mellan kyrkan och Fyrisån.
Flera äldre källor hävdar att en offerlund och en helig brunn från hednatiden skulle ha funnits på platsen men ingetdera kan idag vetenskapligt beläggas. Den brunn som i vissa källor utpekas har daterats och visat sig vara flera sekler yngre än sin påstådda ålder.
Se även
Externa länkar
Litteratur
- Tore Littmarck: Gamla Uppsala: från forntid till nutid, Gamla Uppsala kyrkoråd, Uppsala 2002. Libris 8853590
- Maja Hagerman, Uppsala högar i nytt ljus (1995) Populär Historia.