Galgbacken
Från Rilpedia
Galgbacken i Hammarbyhöjden var Stockholms sista och största avrättningsplats, den låg i norra delen av Hammarbyhöjden på en liten kulle strax söder om Kalmgatan. Den sista avrättningen på Galgbacken ägde rum 1862 då gardisten Per Viktor Göthe blev halshuggen som straff för våldtäkt och mord.
Galgen i Hammarbyhöjden finns med på Gillis Schröders karta daterad 1689 och på Georg Biurmans karta från 1750-talet står det "Hammarbÿ" och "Galgen". Tidigare låg avrättningsplatsen på Södermalm, men på 1600-talet flyttades avrättningsplatsen utanför tullen vid Skanstull. De dödsdömda fördes då till Galgbacken längs Götha vägen (idag Götgatan) och de ska ha fått en sista sup på krogen Hamburg, som låg i hörnet av Götgatan - Folkungagatan.
Den 16 januari 1771 avrättades tjuven Jacob Guntlack, född 1744, genom hängning på Galgbacken. På Galgbacken utfördes inte enbart hängningar, en annan historiskt känd person som avslutade sitt liv 1792 på Hammarbys Galgbacke var Gustav IIIs mördare Jacob Johan Anckarström som blev avrättad genom halshuggning. Andra som miste livet här var baron von Görtz och prästen Peter Brenner den 4 juni 1720.
Själva straffet utfördes av stadens skarprättare.
Hängningsstraffet för förskingring av allmänna medel avskaffades 1823, för stöld 1855 och för sedelförfalskning 1858.[1]
Det sägs att byggnadsarbetarna hittade skelettdelar vid Galgbacken när bostadsområdet Hammarbyhöjden byggdes på 1930-talet, vilket de tvingades hålla tyst om för att inte skrämma bort de nya hyresgästerna.[2][3]
Fram till mitten av 1980-talet fanns även en liten tvärgata till Kalmgatan med namnet "Galgbacken" som ledde fram till kullen, där Galgbacken en gång låg, därifrån har man en vidsträckt utsikt över staden.
Noter
- ↑ Nordisk familjebok/Hängning
- ↑ Ulrika Sax, Den vita staden, Hammarbyhöjden under femtio år, Stockholms stad 1989
- ↑ Rydberg, Olle, Från Årsta till Farsta, Natur och Kultur 1979
