Från Rilpedia

Fulvia Flacca Bambula eller Fulvia Bambaliae, född 77 f.Kr., död 40 f.Kr., var en kvinna i Antikens Rom, känd som Markus Antonius hustru. Fulvia var den första kvinna, som inte var en mytologisk gudinna, som fick sitt porträtt präglat på romerska mynt.

Hon tillhörde plebejsläkten Fulvius, Flaccigrenen, från Tusculum, som dotter till Marcus Fulvius Flaccus Bambalio och Sempronia Gracchae. Hennes farfar var konsuln Marcus Fulvius Flaccus, och morfar och mormor Gaius Gracchus och Licinia Crassa, varigenom hon var ättling till Scipio Africanus och släkt med gens Licinius och gens Claudius. När modern dog blev Fulvia mycket förmögen.

Hennes förste make var Publius Clodius Pulcher, och fick med honom dottern Clodia Pulchra. Hon blev änka år 52 f.Kr. och gifte snart om sig med Gaius Scribonius Curio, men blev änka igen år 49 f.Kr.

I sitt tredje gifte var Fulvia förmäld med triumviren Markus Antonius. Tillsammans fick de två söner: Marcus Antonius Antyllus Creticus och Iullus Antonius Creticus. Markus Antonius var fortfarande gift med Fulvia när han träffade Kleopatra VII.

Hon spelade en viktig politisk roll, så till exempel anstiftade hon det så kallade perusinska kriget (41 f.Kr.) mellan Lucius Antonius, som var hennes svåger, och Octavianus (senare känd som kejsar Augustus).

Efter Ciceros mord (43 f.Kr.) skall hon enligt Cassius Dio med en nål genomborrat tungan på denne hätske fiende till hennes make Markus Antonius.

Hon avled i exil i Sicyon under ett besök av Antonius.