Från Rilpedia

Uppslagsordet Kleopatra omdirigerar hit. För andra betydelser, se Kleopatra (olika betydelser).

Kleopatra VII av Egypten
Ätt	Ptolemaierna
Föräldrar	Ptolemaios XII, okänd mor
Barn	Caesarion (Ptolemaios XV) Kleopatra Selene II Alexander Helios m.fl
Företrädare	Ptolemaios XII
Född	69 f.Kr.
Död	12 augusti 30 f.Kr.

Kleopatra VII Thea Filopator (grekiska Κλεοπάτρα Θεά Φιλοπάτωρ), född 69 f.Kr., död 12 augusti 30 f.Kr. (självmord), var drottning av det ptolemeiska riket (uppkallat efter Alexander den stores general Ptolemaios) och den sista härskaren som tillhörde det ptolemeiska kungahuset. Tillsammans med Gaius Julius Caesar hade hon sonen Ptolemaios XV, kallad Caesarion, född år 47 f.Kr. Hon fick också tre barn med Marcus Antonius, varav ett var Kleopatra Selene II.

Kleopatra var dotter till kung Ptolemaios XII, men hennes mor är okänd. Fadern var gift tre gånger. Hans första hustru var prinsessan Kleopatra Tryphena av Pontos, ibland (kanske felaktigt) kallad Kleopatra V, mor till Kleopatras storasystrar Kleopatra VI och Berenike IV. Sedan gifte han sig med Kleopatras mor och därefter med modern till Kleopatras två småbröder och lillasyster Arsinoe IV. Kleopatra hade alltså inga helsyskon. De tre hustrurna tros alla ha varit döda år 58 f.Kr., då Kleopatra bevittnade hur hennes storasystrar avsatte sin far. Då han återvände år 55 f.Kr., utnämnde han Kleopatra till sin efterträdare.

Innehåll 1 Faderns död 2 Mötet med Caesar 3 Mötet med Antonius 4 Slutet 5 Namnet 6 Skildringar av Kleopatra 7 Graven 8 Referenser 9 Litteratur 10 Externa länkar

Faderns död

När Kleopatra var 18 år dog hennes far Ptolemaios XII (Ptolemaios Auletes) 51 f.Kr. Tillsammans med sin yngre bror och tillika make Ptolemaios XIII (Ptolemaios Dionysos) var det tänkt att hon skulle styra den egyptiska regeringen. I själva verket styrdes dock regeringen av ministern Potheinos, som var den unge kungens förmyndare. Potheinos fördrev snabbt Kleopatra från makten, eftersom han fruktade hennes inflytande.

Mötet med Caesar

Efter en tids landsflykt, då Kleopatra från Syrien försökte återvinna sin makt, fick hon till slut hjälp från romarna. Julius Caesar anlände till Alexandria, och han bestämde, att de båda syskonen åter skulle regera gemensamt. Men underblåst av kungens rådgivare uppstod motstånd och Caesar belägrades i den kungliga borgen. Efter en tid befriades han genom undsättning från sina trupper i Mindre Asien. Efter ett mindre krig dränktes Ptolemaios XIII i Nilen. Kleopatra blev då på nytt insatt som regent tillsammans med en annan yngre broder, Ptolemaios XIV. Under Caesars vistelse i Alexandria hade han blivit förförd av Kleopatras skönhet och de inledde ett förhållande. Hon lyckades däremot inte få något inflytande på hans romerska politik. I sin förbindelse med Caesar födde hon 47 f.Kr. sonen Ptolemaios XV, kallad Caesarion. Sonen erkändes av Caesar, men tilläts inte bli hans efterträdare. Kleopatra följde 46 f.Kr. med Caesar till Rom, där hon stannade fram till attentatet (den 15 mars år 44 f.Kr.) då han mördades.

Mötet med Antonius

Efter Caesars död tvingades hon återvända till Egypten. Strax innan hon återvände dog dock hennes medhärskare, tillika yngre bror, under mystiska omständigheter. I Alexandria fick hon några år senare spela en viktigt roll med Marcus Antonius, den ena av de två nya romerska imperatorerna. Vid Antonius triumftåg genom Mindre Asien efter slaget vid Filippi (41 f.Kr.), blev Kleopatra kallad till Tarsos för att stå till svars, för att hon inte tillräckligt aktivt stött romarna. Drottningen kunde dock rättfärdiga sig, eftersom hennes hållning mot Caesars mördare alltid varit fientlig. Vid deras första möte kom Kleopatra, smyckad som Afrodite, på ett förgyllt fartyg med segel av purpurtyg och åror av silver och mötte Antonius på floden Cydnus. Liksom Caesar lät Antonius sig förföras av Kleopatra.

Kleopatra och Antonius fick tre barn tillsammans och den romerska generalen vistades oftare i Alexandria än i Rom. För att kunna ingå äktenskap med Kleopatra lät Antonius till sist förskjuta sin hustru Octavia, vilken han gift sig med för att bibehålla sämjan med den andre romerska imperatorn, Octavianus.

Slutet

Men Antonius hade, genom sin hängivenhet till Kleopatra och det österländska, minskat sitt intresse för romarna, på samma gång som Octavianus samlade allt mer makt i Rom. Till slut kom en brytning (32 f.Kr.) mellan de båda imperatorerna och krig uppstod mellan Västra Romarriket med Octavianus på den ena sidan och det Östra Romarriket med Antonius och Kleopatra på den andra. I det avgörande sjöslaget vid Aktion (latin Actium) 2 september 31 f.Kr. förlorade Antonius och Kleopatra sin flotta och på våren 30 f.Kr. kunde segraren Octavianus komma till Egypten. Kleopatra påbörjade i hemlighet förhandlingar med Octavianus, beredd att offra Antonius.

Enligt myten ska Antonius falskeligen ha underrättats om att Kleopatra tagit sitt liv. Han ska därefter ha bestämt sig för att ta sitt eget. Vid sitt sista andetag ska han dock ha fått visshet om att underrättelsen om Kleopatras självmord var falsk. Kleopatra försökte få hjälp hos Octavianus, men misslyckades och tilläts inte heller medverka vid hans triumfatoriska intåg i Rom. Fem dagar efter Antonius död begick Kleopatra själv självmord. Enligt två olika legender ska hon antingen ha använt en giftfylld hårnål eller låtit sig bli biten av en giftorm. Hennes bägge söner Caesarion (från förhållandet med Caesar) och Antyllus (från förhållandet med Antonius) blev dödade på Octavianus befallning.

Namnet

Namnet Kleopatra betyder ungefär "faderns ära" eller "faderns berömmelse", och uttalas med betoning på det första a:et (i motsats till det i Sverige vanliga, men felaktiga, uttalet med betoning på o:et). Thea betyder "gudinna", och namnet Filopator betyder "fadersälskande".

Skildringar av Kleopatra

Kleopatras lidelsefulla karaktär har blivit skildrad i litteraturen, i konsten, på teater och på film. Bland annat av William Shakespeare i "Antonius och Cleopatra" och på Kronbergs målning "Kleopatras död" (1883). Elizabeth Taylor gestaltade Kleopatra i filmen med samma namn från 1963.

Graven

Det är än inte fastställt exakt var hennes grav är belägen, men mycket tyder på att hon ligger begravd i ett tempel tre mil från Alexandria i Egypten. Anledningen till att man tror detta är att ett stort antal mynt med hennes ansikte på hittats där. Hennes utpekade grav ligger under vatten, vilket inneburit att den ej blivit undersökt. Det finns antaganden om att hon begravdes med sin älskare Marcus Antonius. ^[1]

Referenser

1. ↑ "Arkeologer vill öppna Kleopatras grav", Historia, Illustrerad vetenskap, nr 12/2008, sida 6.

Litteratur

• Granzow Busch, Niels-Peter, Kleopatra : Egyptens sista farao (2009) Världens historia. (nr. 8).sid. 14-21.

Externa länkar

Företrädare: Ptolemaios XII och Kleopatra VII

Ptolemaisk drottning av Egypten med Ptolemaios XIII Ptolemaios XIV Ptolemaios XV

Efterträdare: Romersk provins