Friedrich Ebert d.y.
Från Rilpedia
Friedrich Ebert, född 12 september 1894 i Bremen, död 4 december 1979 i Östberlin, var en östtysk politiker (SED) och som sådan bland annat den förste överborgmästaren i Östberlin 1948-1967 och senare vice ordförande i statsrådet från 1971 till sin död. Han var son till Friedrich Ebert, Tysklands förste president under Weimarrepubliken.
Innehåll |
Levnadsbana
Friedrich Ebert den yngre genomgick under åren 1909-1913 en lärlingsutbildning för att bli boktryckare. Han blev medlem i det politiska ungdomsförbundet Sozialistische Arbeiterjugend ("Socialistisk arbetarungdom") 1910 och 1913 blev han medlem i SPD. 1915-1918 var han soldat i första världskriget och var därefter fram till 1933 medarbetare i olika socialdemokratiska tidningar, och var under samma period också länge redaktör i Brandenburg an der Havel för tidningen Brandenburger Zeitung, som gavs ut på partiets eget förlag Otto Sidow & Co.
På grund av så kallad illegal politisk verksamhet satt han under 1933 i åtta månader i olika koncentrationsläger, bland annat i Oranienburg och Börgermoor. 1939 inkallades han i det militära med anledning av andra världskriget och var verksam vid Reichsverlagsamt ("riksförlagsmyndigheten") från 1940. Under hela tiden fram till 1945, då kriget slutade, stod han under polisövervakning.
Politik
Efter krigsslutet blev Ebert landsförbundsordförande för SPD i Brandenburg. Efter tvångssammanslagningen av SPD med KPD till SED i den sovjetiska ockupationszonen var Ebert från 1946 ledamot av centralkommittén och från 1949 ledamot av centralkommitténs politbyrå inom SED. 1946 utsåg den sovjetiska militäradministrationen i Tyskland (SMAD) honom till ledamot av den rådgivande församlingen (Beratende Versammlung) i Brandenburg (motsvarande lantdagen i andra tyska förbundsländer) och han blev dess ordförande. Efter lantdagsvalen i den sovjetiska ockupationszonen 1946 blev han talman i Brandenburgs lantdag. 1948-1967 tjänstgjorde han som överborgmästare i Östberlin. Från grundandet av Tyska demokratiska republiken (Östtyskland) 1949 var han också ledamot av Volkskammer, tidvis som talman eller vice talman och från 1971 ordförande för SED:s partigrupp. År 1960 blev han dessutom ledamot av och från 1971 vice ordförande för statsrådet (det kollektiva organ vars ordförande var Östtysklands statschef); viceordförandeposten i statsrådet var alltid sammankopplad med gruppledaruppdraget i SED.
Eftermäle
Efter Eberts död 1979 gravsattes hans urna i Gedenkstätte der Sozialisten ("socialisternas minnesplats") på Zentralfriedhof Friedrichsfelde i Berlins Lichtenberg.
Han erhöll Karl-Marx-Orden, Vaterländischer Verdienstorden ("fosterländska förtjänstorden") och den stora Stern der Völkerfreundschaft ("folkvänskapens stjärna"). Den 5 juli 1967 utnämnde Östberlins magistrat honom till hedersborgare i Berlin. Efter Tysklands återförening 1990 fråntogs han retroaktivt denna ära 1992.
Källor
Denna artikel är, helt eller delvis, en översättning av motsvarande artikel på tyskspråkiga Wikipedia
Externa länkar
- Galerie Ostberliner Oberbürgermeister
- Litteratur av och om Friedrich Ebert den yngre i tyska nationalbibliotekets katalog
