Fredrik Henrik af Chapman
Från Rilpedia
Fredrik Henrik af Chapman (urspr. Fredrich Hindrik af Chapman), född 9 september 1721 på Nya Varvet i Göteborg, död 19 augusti 1808, skeppsbyggare som gjorde skeppsbyggnad till vetenskap, viceamiral 1791, chef för varvet i Karlskrona 1782-1793. Före adlandet 1772 Chapman, av ätten af Chapman.
Innehåll |
Familj
Föräldrar: Engelsmannen Thomas Chapman från Yorkshire, som i början av 1700-talet hade flyttat till Sverige och Susanna Colson, dotter till en skeppsbyggmästare i London.
Biografi
Fredrik Henrik af Chapman var verksam vid skeppsvarv i Göteborg 1744-1750, underskeppsbyggmästare i Karlskrona 1757-1760, skeppsbyggmästare i Stralsund 1760-1762, dito på Sveaborg 1762-1764 och överskeppsbyggmästare i Stockholm från 1764 och alltsedan början av 1780-talet åter i Karlskrona där han lät bygga Skärva herrgård.
När han vid sextioår fyllda blev utnämnd till chef vid flottans varv i Karlskrona kom han inte bara att ägna sig åt skeppskonstruktion utan omorganiserade hela fartygsbyggandet till en mer seriemässig tillverkning av krigsfartyg i ek, vilket innebar att man på den korta tiden av tre år kunde leverera tjugo nya fartyg - tio linjeskepp och tio fregatter. Chapman var också en föregångare när det gällde att fastställa de matematiska sambanden för fartygs segelbestyckning, deplacement, lastförmåga, tyngdpunkt, krängningsegenskaper, strömningsmotstånd m.fl. viktiga egenskaper. För att under kontrollerade former kunna prova och fastställa sina matematiska teorier lät han uppföra en 100 m lång bassäng utanför Karlskrona där han testade olika skrovutformningar på skalenliga modeller av fartyg som drevs fram i bassängen genom vikter som via rep och brytblock var fästade till fartygsmodellen. Metoden är föregångsutrustningen vid fartygsutprovning som används än idag inom skeppsbyggnadskonsten, men där man i stället för att driva fram modellen håller fartyget i en viss position och låter vattnet strömma med en viss hastighet. Förfarandet bygger på likformighetsprincipen för strömmande medier som även utnyttjas i vindtunnlar vid utprovning av vingprofiler och hela flygplan med skalenliga modeller.
af Chapman invaldes 1767 som ledamot nummer 175 av Kungliga Vetenskapsakademien.
1765 sökte Chapman permission från sitt arbete som chefskonstruktör för Skärgårdsflottan vid Sveaborg för att under ett par år ägna sin tid åt planschverket ”Architectura Navalis Mercatoria”, en sammanställning av vad Chapman ansåg vara exempel på sin tids bästa och mest intressanta fartygstyper. Sammanställningen som hade beställts av amiral Karl XIII (1748-1818), bror till dåvarande kung Gustav III, publicerades 1768. Boken innehåller sextiotvå stick med ritningar av fartyg och båtar, både svenska och utländska. Några hade Chapman själv konstruerat men många är också fartyg eller båttyper han sett under sina resor eller i sina omgivningar och funnit intressanta. Här finns allt från örlogsfartyg till skutor och små fiskesumpar.
Redan från början var utgivningen tänkt även för en internationell publik och innehållsförteckningen som följde med verket kunde fås på både svenska, franska och engelska. De måttskalor som fanns till varje ritning var också angivna i både svensk, fransk och engelsk fot. Planschdelen av boken skulle omgående följas av en skriftlig förklaring och beskrivning. Av olika skäl kom det att dröja sju år innan denna publicerades. Planschverket och det följande Tractatet 1775 gjorde af Chapman till sin tids främste representant för skeppsbyggnadskonsten i världen. Han uppfann parabelmetoden som användes under en lång tid vid skeppsbyggeri. När verket överlämnades till Karl XIII skrev han en dedikation där han som "underdånig tjenare" berömde Karl XIII för sin framsynthet att ha beställt arbetet. Texten i original lyder:
"Til
Hans Kongl: Höghet Prints Carl Sveriges StorAmiral Durchleuchtigste ArfPrints, Nådigste Herre.
Eders Kongl. Höghet tilkommer den närmaste rättighet, at få kunskap om alt det, som rörer Rikets Sjöfart, Jag följer derföre ej någon inkommen Sedvana, utan en mig åliggande skyldighet, då, til Eders Kongl: Höghets Nådigaste granskning, jag i underdånighet överlemnar detta mit ringa arbete.
Eders Kongl: Höghets prisvärda håg för Sjöväsendet är redan uti de unga åren underbygd med så mycken Kunskap och insigt, som skulle med heder både pryda och gagna en Man, hvilken länge och mycket öfvat sig uti alla til denna nyttiga Vetenskapen hörande delar.
Faren fort, Nådigste Herre, at växa til uti så stora och berömeliga idrotter, Så kan vårt allmännas hopp ej blifva frugtlöst, at, af Eders Kongl. Höghets mogna styrelse och nitiska möda framdeles vänta Handelns och Sjöfartens tilväxt Sjömagtens derpå grundade erfarenhet och styrka, Gräntsornas säkraste försvar; Svenska Flaggors vördade heder i främmande farvattn; och hela Rikets upväxande ur sin vanmagt, både til näringar och avseende andra Europaeiska Magter.
Kan detta Verck såsom förstlingen af den sorten i Sverige, bidraga något til Eders Kongl: Höghets så stora och Patriotiska afsigter; Så är min Önskan upfyld, och den underdånigste vördnad får derigenom en ny tilökning, med hvilken jag in i dödsstunden framhärdar.
Durchleuchtigste Arf Prints, Nådigste Herre,
Eders Kongl: Höghets
-
- Underdånigste tjenare,
-
- Fred H Chapman."
Tractatet från 1775 inleds med orden;
"När man betänker det stora antalet av skepp, som blivit byggde ifrån de tider då menniskor började färdas övfer Haf och stora Oceanen; och tillika betraktar huru dessa skepp tid efter annan bifvit förbättrade kunde man lätteligen komma på den tankan att de nu omsider hunnit till den grad af fullkomlighet som de möjeligen kunna ernå. Denna tankan synes bestyrkt därigenom, at i senare tider, Skepp i allmänhet, icke undergått någon särdeles förändring, hvarken till skapnad eller Taklings-sätt".
Möjligheten att man skulle kunna driva fram ett fartyg med ångmaskiner drygt 40 år senare i början på 1800-talet, till att börja med med skovelhjul som vattendrivande anordning, fanns uppenbarligen inte ens i sinnevärlden år 1775, fast ångmaskinen hade börjat användas som en vanlig drivmotor inom gruvindustrin på 1760-talet, genom James Watts förbättringar av den tidiga ångmaskinen. Anledningen var förmodligen den tidiga ångmaskinens storlek och höga vikt som inte bedömdes ha någon framtid för marina applikationer utan enbart som stationära maskiner på land. Att man skulle kunna valsa järn till stora plana plåtar och bygga fartyg med hopnitade plåtar som ersatte träskroven fanns uppenbarligen inte heller i sinnevärlden år 1775.
Fartyg som ritats av af Chapman
- Amphion, Gustaf III:s lustfartyg (akterkastell och kajuta bevarade på Sjöhistoriska museet i Stockholm)
- Jacobstads Wapen
- Kungaslupen Vasaorden
- Wasa, sjösatt 1778 (örlogsbåt med 64 kanoner)
Uppkallat efter Fredrik Henric af Chapman
- af Chapman, namn på ett flertal fartyg. Mest känt är af Chapman (1888), ett vandrarhemsfartyg i Stockholm
- af Chapmansgymnasiet i Karlskrona
- Chapmansgatan i Göteborg, Karlskrona och Stockholm
- Chapmansplan i Karlskrona
- Chapmans torg i stadsdelen Majorna i Göteborg.
Referenser
Tryckta källor
- Daniel G. Harris, Fredrik Henrik af Chapman, Den förste skeppsbyggnadsarkitekten och hans verk, 1998. ISBN 91-973075-0-5.
- Fredrich Hindrik af Chapman, Tractat om Skepps-byggeriet, Tryckt hos Johan Pfeiffer boktryckeri, Stockholm 1775. Länk till originalverk förvarat hos Marinmuseum, Karlskrona.
