Från Rilpedia

Frågesats eller interrogativ sats är, vid sidan av påståendesats, utropssats och önskesats, en satstyp definierad på basis av den talandes attityd eller vilja. Man skiljer på två typer:

• Ja-nej-frågor, t.ex. Kommer du?
• Frågeordsfrågor, t.ex. När kommer du?

Det är naturligt att jämföra frågesatsens struktur med den mer omarkerade påståendesatsens. Man kan se det som att frågan har härletts ur påståendet genom en transformation. I båda typerna av frågor brukar intonationen förändras, och när det gäller ja-nej-frågor är detta ibland den enda skillnaden gentemot påståenden.

Det är annars vanligt att ja-nej-frågor utmärks av ändrad ordföljd och/eller av att en frågepartikel introduceras, t.ex. i svenskan månne, i ryskan li, i polskan czy. Partikeln kan, som i finskan, vara "påhängd", t.ex. Tuletko? (Kommer du).

I frågeordsfrågor insätts - oftast initialt - ett interrogativt pronomen eller adverb, t.ex. Vem kommer? Varifrån kommer han?

Termen frågesats används ibland också - något oegentligt - om "indirekta frågor", alltså om interrogativa bisatser (vilka ju inte följs av frågetecken), t.ex. Han frågade om jag var sjuk. Han frågade var det gjorde ont. Bisatser som motsvarar ja-nej-frågor inleds med en konjunktion eller partikel. I bl.a. engelska och svenska är den interrogativa konjunktionen densamma som villkorskonjunktionen (om, if), i bl.a. tyska används olika konjunktioner (ob, wenn), i bl.a. finska och ryska används i den interrogativa bisatsen frågepartikel (samma som används resp. kan användas i frågesats). Bisatser som motsvarar frågeordsfrågor inleds med frågeordet; om detta är subjekt eller ingår i subjektfrasen följs det i svenskan av som, t.ex. Vi visste inte vem som (vilken underlig person som) hade gjort det.