Foraminiferer
Från Rilpedia
| ?Foraminiferer | |
|---|---|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukarya |
| Rike: | Protister Protista |
| Underrike: | Urdjur Biciliata |
| Stam: | Amöbadjur Rhizopoda |
| Understam: | Foraminiferer |
|
|
|
| §Foraminifera | |
Foraminiferer (Foraminifera) är en understam inom amöbadjuren. Arterna inom understammen är små encelliga en- eller flerkamrade djur med kalkskal med hål mellan kamrarna. De andas kväveoxid istället för syre och ser ofta ut som mycket små snäckor. De lever med få undantag i marina miljöer och kan befinna sig på stora djup. Det finns både pelagiska och bentiska foraminiferer.
Det finns 4 000 nu levande arter och mer än 30 000 fossila, de allra flesta bentiska. Arter av denna understam har funnits på jorden i över 500 miljoner år. Foraminiferernas egenskap att andas kväveoxid är unikt för ett högre stående djur då man bara känner till bakterier som har samma egenskap. Namnet har de fått av ordet Foramen som betyder hål eller öppning.
Foraminiferer från framförallt mesozoikum och kenozoikum används för biostratigrafiska korreleringar och relativa dateringar. De används även för att undersöka variationer i havsvattnets sammansättning av syre- och kolisotoper genom jordens historia. I svenska havsområden förekommer foraminiferer främst i Skagerrak och i Kattegatt, men ett fåtal arter förekommer även i Östersjön. Foraminiferer har även påträffats i sediment som avsatts i Yoldiahavet samt i Littorinahavet.
