Från Rilpedia

Folk och rövare i Kamomilla stad, norska: Folk og røvere i Kardemomme by, är en barnbok från 1955 av norrmannen Thorbjørn Egner.

Boken handlar om den fridfulla fiktiva staden Kamomilla och dess invånare. Någon biltrafik förekommer inte, men däremot finns en spårvagnslinje, som tar en minut att åka med, och där alla bjuds på kakor. De enda karaktärerna som skapar större trubbel är de tre rövarna Kasper, Jesper och Jonatan som bor utanför staden med sitt tama lejon, och brukar stjäla saker de behöver. I slutet blir rövarna arresterade av polismyndigheterna, men behandlas väl i fängelset av den vänlige poliskonstapeln Bastian och hans fru, och till slut blir de dagens hjältar då de släcker en brand i tornet i staden, där den gamle mannen Tobias bor. Efter detta blir de genast frisläppta.

Boken är musikalisk, och det finns många sånger i den. Alla utom Barberarvisan (Bjarne Amdahl/Egner) är till originaltext och musik skrivna av Egner själv, som även illustrerade boken. Bokens svenska översättning gjordes av Håkan Norlén och Ulf Peder Olrog, och utkom även den 1955.

Innehåll 1 Karaktärer 2 Lagverk 3 Visor 4 Temapark 5 Film

Karaktärer

Det finns flera välkända karaktärer.

• Rövarna, före detta gatumusikanterna, Kasper, Jesper och Jonatan som bor i ett hus utanför staden, med ett (vänligt) lejon för att skydda dem från att bli häktade.
• Överkonstapel Bastian (Politimester Bastian) är en polis som vill att alla ska vara glada.
• Tant Sofia (Tante Sofie) är en medelålders kvinna som är faster till en ung pianist. Hon sjunger bara "Tant Sofias arga visa", detta då hon är orolig för vad som ska hända i staden. Dessutom sjunger hon om att polisen låter folk göra som de vill, men att polisen finns till för att arrestera. Men hon är också sympatisk och ger sympati till de hon anser behöver det. Hos Tant Sofia bor Colombine, pianisten som också har sin egen visa. Hennes bäste vän Tommy och hans åsna Pontius brukar gå nedanför Tant Sofias balkong och hälsa på Colombine.
• Tobias är den gamle vise mannen i ett torn. Han som ger staden väderleksrapporter från tornets balkong.
• Spårvagnsförare Enoksson är en annan vänlig man, som såklart kör stadens spårvagn, och spelar i stadens orkester.
• Barberare Simonsson är, som namnet antyder, stadens barberare, och spelar dessutom klarinett i stadens orkester.
• Slaktaren och Bagaren är hederliga medborgare som till slut tröttnar på rövarnas rövande och bestämmer sig för att, tillsammans med Handlaren, sätta dit rövarna en gång för alla.

Lagverk

Lagverket i Kamomilla stad är kort, koncist och pedagogiskt utformat. Lagen går under namnet Kamomillalagen.

I sin helhet står lagen att finna i Överkonstapel Bastians visa och lyder som följer: Man ska inte plåga andra, man skall alltid bjuda till, men för övrigt kan man göra vad man vill.

Visor

• Spårvagnen i Kamomilla och Kamomilla-sången (Egner)
• Överkonstapel Bastians visa (Egner)
• Vädervisa (Egner)
• Rövarnas visa (Egner)
• Colombine spelar (Egner)
• Tant Sofias arga visa (Egner)
• Hästdans (Egner)
• Den talande kamelen (Egner)
• Rövarfångarvisa (Egner)
• Rövarnas letarvisa (Egner)
• Rövarnas tvättvisa (Egner)
• Papegojan från Amerika (Egner)
• Hurrasång (Egner)
• Fru Bastians visa (Egner)
• Barberarvisa (Musik: Bjarne Amdahl; originaltext: Egner)

Svenska texter: Ulf Peder Olrog och Håkan Norlén.

Temapark

Kamomilla stad blev en temapark i en del av Kristiansand dyrepark 1991. Thorbjørn Egner levde och såg temaparken under konstruktion, men dog innan den blev klar.

Film

Boken blev 1988 en film av Bente Erichsen.