Fladdermöss
Från Rilpedia
| ?Fladdermöss | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Fladdermöss Chiroptera |
|
|
|
| §Chiroptera Auktor: Blumenbach, 1779 |
|
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Fladdermöss (Chiroptera) är den näst artrikaste däggdjursgruppen på jorden med mer än 1000 arter, vilka alla kan flyga. Deras flykt påminner om fåglarnas men är ur evolutionssynpunkt utvecklad konvergent, alltså helt på egen hand.
Fladdermössen är till största delen insektsätare, vilka jagar i mörkret med ekolokalisering, men många arter som t.ex. långörad fladdermus och nordisk fladdermus jagar även med synen.
Ekolokaliseringen sker genom att fladdermusen skriker med en mycket hög frekvens, långt över vad människans öron förmår uppfatta. Hög frekvens är tekniskt förmånlig genom att medge bättre upplösning för små föremål, än vad som kan uppnås med en låg frekvens. Bara föremål som är större än några våglängder kan upptäckas genom ekolokalisering.
Fladdermöss använder även känseln för att navigera genom luften. I vingarna finns särskilda känselreceptorer och de små hårstråna som växer därur registrerar luftmotstånd och annan information och överför denna till hjärnan. Fladdermusen korrigerar då kursen och undviker kollisioner. Denna upptäckt konstaterades av professorn i neurovetenskap John Cook vid Ohio University.[1]
I Sverige har man hittat 18 arter fladdermöss, vilka alla tillhör familjen läderlappar. Samtliga arter av fladdermöss är sedan 1986 fridlysta i Sverige, först enligt jaktlagstiftningen (3:e paragrafen) och numera även enligt artskyddsförordningen.
Alla fladdermöss i Europa skyddas av konventionen EUROBATS - avtalet för skydd av europeiska fladdermuspopulationer. Avtalet skyddar fladdermössen, deras boplatser, övervintringsplatser och deras viktigaste jaktområden.
Till fladdermössens hjälp kan man i lämpliga habitat sätta upp speciella fladdermusholkar. Dessa skiljer sig från fågelholkar genom att ingången är i holkens undersida. Fladdermössens revir är mycket stora, många km. Naturskyddsområden, där man vill hjälpa fladdermöss måste därför vara tillräckligt stora; åtminstone erbjuda fredade kanaler mellan några mindre områden. God planering skyddar fladdermössen Hur fladdermöss beter sig i mötet med vindkraftanläggningar samt vilken risk det finns för kollisioner är inte lätt att studera och har tidigare varit litet känt.
Svenska undersökningar har visat att fladdermöss till havs gärna följer linjer i landskapet och följer noga avgränsade flygvägar. Det går därför ganska ofta att förutsäga var fladdermössen ska flyga och då undvika att placera vindkraftverk just där. Studier på landbaserade anläggningar har dock visat att vindkraftverk tenderar att dra till sig insekter varför de skulle kunna vara farliga för flera olika arter fladdermöss.
Flyttningsstråk En annan identifierad risk är att flyttande fladdermöss vid sträckning ut över hav riskerar att kollidera med en vindkraftanläggning som ligger i flyttningsstråket. Vindkraftverk kan därmed innebära en risk för fladdermöss.
Det går dock att undvika dessa risker genom att ta hänsyn till fladdermössen i planeringen.
Aktiva vid låga vindstyrkor
Det har också visat sig att fladdermössen är mest aktiva över havet vid så låga vindstyrkor, under 4 meter per sekund, en vindhastighet då de flesta vindkraftverk inte går. Om det skulle visa sig utgöra ett hot går det också att låta ett vindkraftverk stå stilla under kortare perioder när risken för fladdermössen är särskilt stor.
Även på land går det att ta reda på vilka stråk fladdermössen huvudsakligen använder och då undvika att placera vindkraftverk där.
Fladdermössen kan också använda vindkraftverken som viloplats
Källor
- Forskning & Framsteg: Fladdermöss jagar med synen
- Mer om Fladdermöss
- EUROBATS - Konventionen om skydd av fladdermuspopulationer i Europa
- Fladdermöss - information från Naturvårdsverket
- Det svenska handlingsprogrammet för skydd av fladdermöss (pdf, 500 Kb)
Noter
- ↑ National geographic Sverige (2006). Nr 5 2006, s.12. Malmö: Bonniers.
