Rijeka

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Fiume)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 45°19′40″N 14°26′30″O / 45.32778, 14.44167


Flag of Croatia.svg
Rijeka
Coat of arms of Croatia.svg
Bild
Ortsfakta
Län Primorje-Gorski kotars län
Folkmängd (2001) 143 817
Postnummer 51000
Riktnummer 051
Borgmästare Vojko Obersnel
Webbplats www.rijeka.hr


Rijeka (kroatiska dialekter: Rika eller Reka, italienska och ungerska: Fiume, slovenska: Reka, tyska: Sankt Veit am Flaum eller Pflaum) är en handels- och industristad vid Kvarnerbukten i västra Kroatien med cirka 142 000 invånare (cirka 170 000 invånare 1991). Staden som är Kroatiens viktigaste hamnstad har en stor hamn, marinbas samt flera skeppsvarv och oljeraffinaderier. Rijeka är (sett till invånarantalet) Kroatiens tredje största stad.




Innehåll

Historia

Rijeka, med sitt utmärkta läge vid Adriatiska havets nordligaste del, började utvecklas redan under romarriket. År 1446 införlivades staden i det habsburgska riket, men det var först från mitten av 1700-talet som den började växa i betydelse tack vare de goda kommunikationer via såväl sjöfart som landtransporter på väg och senare även järnväg. Under en kort period, 1809-14, var Rijeka ockuperad av Frankrike, men återföll sedan till habsburgarna (Österrike-Ungern).

Staden kring förra sekelskiftet

Efter att Österrike-Ungern upplöstes1918 kom staden att bli ett föremål för en maktkamp mellan Italien och det då nybildade Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (från 1929 benämnt Jugoslavien). Italienarna var en klar majoritet i staden och hade ett traditionellt anspråk samtidigt som en kroatisk majoritet existerade på landsbygden som resultat av den invandring som skedde under habsburgiskt styre. Dispyten kulminerade i en serbisk ockupation 1918 vilken avbröts av en internationel styrka i 1919 bestående av italienska, brittiska, amerikanska och franska trupper. Efter att Österrike-Ungern formellt hade upplösts tog den italienske poeten Gabriele d'Annunzio kontroll över staden. Fortsatt dispyt mellan Italien och Jugoslavien resulterade i den s k Rapallopakten 1920 i vilken länderna kom överens om att förklara Rijeka som en fristat, men 1922 skedde en lokal fascistisk kupp som lade staden i italienska händer. 1924 blev staden formellt italiensk.

frimärke från 1919

Rijeka blev svårt drabbad av förstörelse under andra världskriget, och efter krigsslutet ockuperades den åter av Jugoslavien. I och med det att (Parisfreden (1947)) undertecknades tillföll officiellt staden Jugoslavien och en massiv utflyttningsvåg av italienare följde. 58,000 av totalt 66,000 italienare valde att gå i exil framför att stanna kvar och drabbas av den frekventa diskriminering och förföljelse som de fick uppleva i händerna på den jugoslaviska befolkningen och hos de nyinrättade jugosklaviska statsförvaltningen.

Under hela efterkrigstiden har staden sedan fått uppleva en stark ekonomisk tillväxt. Rijeka hade dessutom turen att helt skonas från kriget mellan Kroatien och Jugoslavien (Serbien) 1991-92.

Näringsliv

Näringlivet i Rijeka har länge dominerats av sjöfarten. Staden är Kroatiens största hamnstad, och här finns bland annat ett antal stora skeppsvarv, exempelvis Viktor Lenac och 3. Maj.

Utbildning

I Rijeka finns ett bland annat ett universitet, grundat 1627, med åtta olika fakulteter och plats för 11 500 studenter.

Kultur

Rijeka har ett relativt stort utbud av olika teatrar och museer. Bland museer kan nämnas: Rijekas stadsmuseum, Moderna museet i Rijeka, Kroatiska sjöhistoriska museet och Rijekas naturhistoriska museum. I staden finns även två stora bibliotek: Rijekas stadsbibliotek och Universitetsbiblioteket.

HNK Ivana pl. Zajca

Turism

Regionen längs kusttrakterna i båda riktningarna från Rijeka har många kända turistorter. Även i Rijeka är turismen en betydande näring, i staden finns ett flertal barockbyggnader, bl.a. Sankt Vittus-kyrkan från 1600-talet. Stadens uteliv är inte speciellt omfattande, det finns ett antal klubbar och uteställen, men de flesta åker till den närliggande bad- och turistorten Opatija. Staden har dock ett omfattande gatuliv med långa gågator. Större delen av strandlinjen i centrum upptas av hamnanläggningar.

Stadens klocktorn


Coat of arms of Croatia.svg Kroatienportalen — samlingssidan för artiklar om Kroatien på svenskspråkiga Wikipedia.

Personliga verktyg