Försvarsmekanism
Från Rilpedia
Teorin om försvarsmekanismerna, Sigmund Freud, psykoanalysens fader, byggde en teori på att jaget hela tiden strävar efter att kunna anpassa sig till verkligheten och att vara funktionsduglig. När kraven från oss själva blir för stora upplever vi ångest och finner oss då i psykisk obalans. Då tar vi hjälp av försvarsmekanismerna för att jämna ut obalansen.Detta gör oftast omedvetet, och sker oftast vid en ångestväckande händelse. Som exempel: Förlust, krig , eller andra konflikter. Även är vi mottar kritik sker detta.
Detta är några av de många försvarsmekanismer många av oss använder:
Innehåll |
Bortträngning
Ångestframkallande tankar, minnen och erfarenheter trängs undan.(Exempel: En kvinna som har fött ett barn använder sig automatiskt av bortträngning för att inte komma ihåg smärtan.)
Förnekande
Vi vägrar acceptera obehagliga sanningar, därför håller vi oss kvar vid osanningen. (Exempel: När en man förlorar sin fru så vägrar han acceptera att hon är död, han tror inte på att hon är död.)
Reaktionsbildning
En människa som har oacceptabla känslor för andra kan vända dessa till sin raka motsats. Ett vuxet barn som tvingas vårda sina gamla föräldrar, kan till exempel hävda att det är en väldigt liten uppoffring och att barnet älskar sina föräldrar, även om det undermedvetet upplever det som mycket ansträngande, och samtidigt har förbjudna önskningar om föräldrarnas frånfälle.
Rationalisering
Den kanske mest lättidentifierade försvarsmekanismen. Misslyckanden beror på yttre omständigheter eller ett ointresse för att lyckas med uppgiften.(Exempel kan ett misslyckande på ett prov bero på att man var förkyld, eller om en konstnär får sitt konstverk förstört så säger han : Den var ändå ful.)
Projicering
Att lägga över förbjudna känslor och egenskaper på andra. (Anna säger att Lisa är så elak jämt, fast i själva fallet så är Anna elak.) Denna försvarsmekanism är oftast i själviska syften för att kasta bort skulden från oss själva genom att beskylla någon annan för det vi själva egentligen är.
Identifikation
Motsatsen till Projicering, Man tar känslor eller egenskaper som finns hos någon annan och införlivar dessa med sig själv. (Exempel: Stockholmssyndromen)
Förskjutning
När en person upplever konflikt med eller ilska gentemot någon annan så kan den istället ta ut sin frustration på en annan part.(Exempel: Dålig-dag syndromen , en mamma skriker på sina barn att lägenheten är stökig fast den inte är det, för att hon har haft en dålig dag på jobbet.)
Konversionshysteri
När psyket övergår ifrån en psykisk åkomma till en fysisk, som oftast skadar människan och kan få självmordstankar att övergå till agerande.
Självbestraffning
Motsatsen till förskjutning . Man vänder känslorna mot sig själv genom att straffa sig själv . (Exempel: Skär sig, en som blivit sexuellt utnyttjad som barn blir prostituerad.)
Regression
Man går tillbaka till ett tidigare stadium.En person kan handskas med en kris genom att "gå i barndom". (Exempel: Vuxna personer vid onyktert tillstånd kan bli flamsiga och barnsliga , apatiska flyktingbarn blir som bebis igen och kan inte tala eller äta själv.)
Isolering
Man håller borta alla jobbiga känslor från tankeverksamheten, Man isolerar alltså det känslomässiga och har då byggt upp en mur mellan tanke och känsla.
Kompensation
En person som upplever sig svagare på ett område kan istället ägna sig åt att bli starkare på ett annat område.(Exempel: En person som i det undermedvetna kan ha homosexuella tendenser, kan kompensera detta genom att vara överdrivet heterosexuell.)
Eskapism "Dagdrömmeri"
Verklighetsflykt eller dagdrömmeri. Man skyddar sig från den obehagliga verkligheten genom att tränga bort den under en längre eller kortare period.
Sublimering
En person omvandlar en drift till en överdrivet förfinad handling eller vana. (Exempel: Frimärkssamlande vara ett sätt att kringgå sin egen sexualitet, Buddistiska munkar omvandlar sin egen sexuella drift till andlig verksamhet.)
Humor
Freud ansåg att sinne för humor är den största av alla försvarsmekanismer. Vi skämtar bort det mesta som är jobbig. Vi kan ju inte skratta och gråta sorgsenhet samtidigt. Skrattet gör att vi upplever en tillfällig frigörelse från ångesten och fruktan. Det är mycket ångestdämpade att kunna skratta i trängda lägen.
Litteratur
- Psykologi AB av Martin Levander och Cornelia Sabelström Levander.
- Texter i psykologi för Kurs A och B, av Martin Levander och Sture Olsson.
