Från Rilpedia

Fördraget i Kanton var en "freds-, vänskaps- och handelstraktat" mellan kungariket Sverige-Norge och Qingdynastins Kina som den svenske utsände Carl Fredrik Liljevalch och den manchuiske statsmannen Qiying slöt den 20 mars 1847 i Guangzhou. Det var det första handelsfördraget mellan Sverige-Norge och Kina. För att dra nytta av de nya möjligheter för handel med Kina som uppstått efter Opiumkriget sände kung Oscar I Liljevalch till Kina som befullmäktigat ombud och fördraget var baserat på ett kinesiskt-amerikanskt fördrag som slutits tre år tidigare och gav Sverige-Norge samma förmåner som andra västmakter tillskansat sig i de "ojämlika fördrag" efter det första opiumkriget mellan Kina och Storbritannien. Fördraget innebar i huvuddrag:

• att svenskar och norrmän fick rätt att handla i de fem nya fördragshamnarna i Kina (Fuzhou, Guangzhou, Ningbo, Shanghai och Xiamen);
• att Sverige-Norge fick rätt att sända konsuler till Kina;
• att endast fasta tullavgifter skulle tas ut i handelsutbytet;
• att svensk-norska konsuler fick domsrätt över svenska och norska medborgare i Kina (konsularjurisdiktion);
• att Sverige-Norge skulle åtnjuta alla handelsförmåner som Kina beviljat andra nationer (mestgynnadnationsklausul).

Fördraget utgjorde grunden för det svensk-norska konsulatväsendet i Kina och bekräftades med ett nytt fördrag som Gustaf Oscar Wallenberg slöt med Kina år 1908 för Sveriges räkning.

Referens

• Liljevalch, Carl Fredrik. Chinas handel industri och statsförfattning jemte underrättelser om chinesernes folkbilding, seder och bruk samt notiser om Japan, Siam m. fl. Stockholm: J. Beckman, 1848.