Färgtemperatur
Från Rilpedia
| Ljuskälla | Färgtemperatur (K) |
ILCOS-kod |
|---|---|---|
| Stearinljus | 2 000 | |
| Glödlampa | 2 700 | 827 |
| Halogenlampa | 3 000 | 830 |
| Lysrör | 2 700…6 500 | 827…865 |
| Solljus mitt på dagen | 5 500 | |
| Molnig himmel | 6 500…7 000 |
Ljusets färgton kan definieras som dess "färgtemperatur" och mäts i kelvin. Hög färgtemperatur svarar mot blåaktiga färgtoner medan låg färgtemperatur motsvarar rödaktiga färgtoner. Relationen mellan färgton och temperatur bygger på strålningsegenskaperna hos en idealiserad svart kropp (svartkroppsstrålning). Användbarheten av begreppet färgtemperatur har sin grund i att många ljuskällor, som till exempel solen och en del metaller, strålar ungefär som en sådan idealiserad svart kropp.
Färgtemperatur används ofta för att beskriva ljusförhållandena vid fotografering. För att de bilder man får vid traditionell fotografering med film som informationsbärare ska se naturliga ut, måste man se till att den använda filmen är avstämd till färgtemperaturen hos den rådande belysningen. Om man vid inomhusfotografering använder s k blå blixtar efterliknas dagsljuset, och färgresultatet blir godtagbart om man använder dagsljusfilm. Om man använder dagsljusfilm vid glödlampbelysning får bilderna kraftigt rödstick. Inomhusfotografering med belysning av lysrör kan ge överraskande färgåtergivning oberoende av filmtyp. Detta beror på att vanliga lysrör inte avger ljus med kontinuerligt spektrum, utan ger ett linjespektrum. Lysrör finns av många slag, där ljuskaraktären kan anges som "miljö", "varmvit", "vit", "dagsljus" och andra mer eller mindre odefinierade svepande beteckningar. Ljuskaraktären hos lysrör styrs vid tillverkningen av sammansättningen av lyspulvret på glasets insida. Ett kraftigt grönstick är ett vanligt resultat vid fotografering i lysrörsbelysning.
Det finns ett generellt system, som ska förstås i alla länder, för beskrivning av olika artificiella ljuskäller, d v s det vi i dagligt tal menar med lampor: International Lamp Coding System (ILCOS). Bland många andra lampdata anger man färgtemperaturen med en utrymmesbesparande kod med tre siffror. Den första siffran är 8 eller 9 och avser färgåtergivning bättre än 80% respektive bättre än 90%, den andra siffran avser tusentalet i färgtemperaturen mätt i K, den tredje siffran hundratalet K.
Färgskalan till höger ger en subjektiv och mycker ungefärlig uppfattning av olika färgtemperaturers art. Hur läsaren uppfattar färgerna påverkas av många faktorer, bl a:
- Har läsaren normalt färgseende?
- Hurdan är rumsbelysningen (stark eller svag; solljus, glödlampsljus eller lysrör?) just nu vid läsandet?
- Är läsarens ögon ljusadapterade eller mörkeradapterade?
- Vilka färgåtergivningegenskaper har den datorskärm, som används vid läsningen?
