Haubits 77
Från Rilpedia
Haubits 77A utanför Armémuseum i Stockholm |
|
| Haubits 77A/B | |
|---|---|
| Beskrivning | |
| Namn | Haubits 77A/B |
| Typ | Fälthaubits |
| Tillverkare | Bofors |
| Era | Kalla kriget |
| Varianter | Haubits 77A, Haubits 77B |
| Generella egenskaper | |
| Kaliber | 155 mm |
| Rörlängd | 5,890 mm 77A 6045 mm 77B |
| Längd | 11,3 m 77A 12,01 m 77B |
| Transportlängd | 11,6 m |
| Transportbredd | 2,64 m |
| Transporthöjd | 2,82 m |
| Vikt | 11,5 ton 77A 12,2 ton 77B |
| Manskap | 10 |
| Produktionsperiod | 1978 - fortfarande |
| Eldgivningsegenskaper | |
| Elevation | {{{elevation}}} |
| Sidriktning | {{{travers}}} |
| Maximal effektiv räckvidd med vanlig ammunition | 21 km 77A 27,3 77B |
| Räckvidd med specialammunition | 24 km |
| Maximal eldhastighet | 3 skott/8 s 77A 4 skott/24 s 77B |
| Upprätthållen eldhastighet | 6 skott/120 s |
| Övrigt | |
| Användare | Sverige Indien Nigeria |
| Övrigt | Försedd med hjälpmotor |
Haubits 77 är svenska Försvarsmaktens artilleripjäs.
Haubits 77 är en 15,5 cm pjäs som utvecklades av Bofors i slutet av 1960-talet och kan skjuta iväg 42 kg tunga granater upp till 27 km. En Haubits 77 väger från 11,5 ton och dras normalt av en terrängbil 40 (lavettbenen är då hopfällda). Pjäsen går även att köra med den inbyggda motorn, som driver hydraulaggregatet som i sin tur driver de två drivhjulen. A-varianten har en Volvomotor (B 20A) och B-varianten en dieselmotor från Mercedes (om-616 918 rak 4-cyl). Drivhjulen roterar oberoende av varandra, och styrs från riktarens plats med en spak för varje hjul. Detta möjliggör bl.a. snabb rotation av pjäsen runt dess mittpunkt (svansning). Haubitsen kan även startas och manövreras framåt och bakåt då den är kopplad till dragfordonet, med hjälp av en "joystick" vid dragfordonets förarplats. Detta gör ekipaget 8-hjulsdrivet med möjlighet till spärrad differentialväxel på alla hjulaxlar. Framkomligheten i nära alla typer av terräng blir då mycket god. Pjäsens maximala hastighet vid självgång är cirka 7 km/h. Haubits 77 exporterades i en modifierad version, Haubits 77B, till Nigeria och Indien. Haubits 77 är i dag Försvarsmaktens enda operativa typ av artilleripjäs.
Innehåll |
Haubits 77A
När Haubits 77 utvecklades i slutet av 1960-talet var målsättningen att utveckla ett billigare system än Bandkanon 1, men med bibehållen hög eldhastighet och lika god terrängframkomlighet samt som ersättning för Haubits 15,5cm F (kallad "fransyskan"). Haubits 77A-pjäserna levererades till förbanden mellan 1978-1985.
Ammunitionen utgörs av spränggranater som väger 43 kg och drivladdningar som är förpackade i en hylsa av plast. Laddningarna förekommer i sex olika storlekar beroende på vilket avstånd som ämnas skjuta på. Det tar ungefär 15 minuter att gruppera, vilket innebär att få ett haubitsbatteri skjutklart. Den kan avfyra sju skott på 21 sekunder vilket anses vara en mycket hög eldhastighet med tanke på den grova kalibern. Detta är möjligt dels på grund av att granat och laddningshylsa laddas tillsammans, dels på grund av den höga graden av automation.
Karin
Till Kustartilleriet utvecklades en variant av Haubits 77 i 12 cm kaliber benämnd R Kapj 12/80 även kallad Karin-pjäs. 12/80 använde 12 cm ammunition med enhetshylsor, ett automatiskt laddsystem på höger lavettben som möjliggörde hög eldhastighet satm en pjäsdator vilket gjorde att pjäsen kunde fjärriktas från bl. a radarstationer. Den maximala räckvidden för 12/80 var 32 km. Pjästypen avvecklades i samband med Kustartilleriets nedläggning år 2000 och de sista förbanden, 12. och 13. KA-bataljonerna utgick ur krigsorganisationen i november 2003.
Haubits 77B
Bofors utvecklade en ny version av Haubits 77 som benämndes Haubits 77B. Denna gick även på export. Pjäsen har fått något längre skottvidd på bekostnad av eldhastigheten (4 skott på 24 sekunder). I Haubits 77B laddas granat och drivladdning (karduser) separat, vilket gör den mer kompatibel med andra västerländska pjäser i samma kaliber. Till denna pjäs finns det fem olika laddningar i olika laddningsställ, laddning (lng) 4-7 samt 8 och 9. Skottvidden är ca 27 km med lng 9 basflödesgranat. A-variantens kilmekanism ersattes i 77B av en skruvmekanism, eldröret förlängdes och pjäsen försågs med ett lasergyrobaserat positionerings- och riktsystem kallat POS2.
Det var denna modell som exporterades till Indien på 1980-talet då en omfattande mutskandal upptäcktes. Se Boforsaffären.
Haubits 77BD/L45
Bofors Defence AB har tagit fram en fordonsburen variant av Haubits 77B. Underlavetten har ersatts av ett splitterskyddat terängchassi, det vill säga en bepansrad dumper. Pjäsen kan laddas automatiskt vilket gör att pjäsbesättningen kan sitta splitterskyddad under eldgivning. Fordonet har en marschhastighet på cirka 60 km/h, en besättning på sex soldater och kan medföra 24 skjutklara granater.
Externa länkar
|
||||||||||||||||||||||||||
