Eva Österberg (historiker)

Texten från svenska Wikipedia

Eva Österberg, född 25 oktober 1942 i Varberg, är en svensk historiker. Hon erhöll examen som fil. dr 1971, blev docent vid Lunds universitet 1973, professor vid Uppsala universitet 1984-1987 och vid Lunds universitet sedan 1987. Österberg är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.^[1]

Innehåll

Gränsbygd under krig: ekonomiska, demografiska och administrativa förhållanden i sydvästra Sverige under och efter nordiska sjuårskriget 1971 (doktorsavhandling vid Lunds universitet)
Kolonisation och kriser: bebyggelse, skattetryck, odling och agrarstruktur i västra Värmland ca 1300-1600 1977
Sveriges historia 1521-1809: stormaktsdröm och småstatsrealiteter 1985 (tills. med Göran Behre, Lars-Olof Larsson)
Folk förr: historiska essäer 1995
Jämmerdal och fröjdesal: kvinnor i stormaktstidens Sverige 1997
Renässansens eliter: maktmänniskor i Italien och Norden 2000 (tills. med Hans Andersson)

Rummet vidgas: kvinnor på väg ut i offentligheten 1880-1940 2002 (tills. med Christina Carlsson Wetterberg)
Socialt och politiskt våld: perspektiv på svensk historia 2002
Offer för brott 2002
Våldets mening: makt, minne, myt 2004
Kvinnor och våld: en mångtydig kulturhistoria (tills. med Marie Lindstedt Cronberg) 2005
Våld: representation och verklighet 2006 (tills. med Marie Lindstedt Cronberg)
Vänskap: en lång historia 2007

Denna artikel om en historiker är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.