Etruskisk konst
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009) |
Etruskisk konst
Den kultur som etruskerna utvecklade är identifierbar börjar vid 800-talet f.Kr. Hur högt konsten redan tidigt stod i Etrurien, visas såväl av gravkamrarnas väggmålningar, bland vilka flera är ett halvt årtusende äldre än målningarna i Pompeji, som av de i bränd lera och brons utförda konstverken (på sarkofagerna framställda bilder av de avlidna, statyer, statyetter, reliefer m.m. Om den etruskiska konstslöjdens höga ståndpunkt vittnar bl.a. många utomordentligt fina guldarbeten med ornament av pålödda, nästan stoftfina guldkorn ("granuléarbeten").
Samtidigt som grekerna började kolonisera den apenninska halvön började etruskerna besätta de centrala delarna av halvön. De två kulturerna bedrev tidigt en intensiv handel med varandra: etruskiska järn- och skogsprodukter byttes mot grekisk konst och keramik. Den grekiska kulturen hade ett stort inflytande på den etruskiska och dess bildkonst och stadsplanering. Den etruskiska konsten följde sålunda den grekiska mycket nära och genomgick också ett antal liknande stilfaser samtidigt med motsvarande grekiska. Etrurien var redan på 500-talet f.Kr. mottagare av konsthantverk från Grekland och de grekiska kolonierna i södra Italien.
Innehåll |
Den orientaliserande perioden
Det är inte känt varifrån etruskerna kom innan de slog sig ned på den italiska halvön, men deras första avtryck i konsthistorien bär påtagliga orientaliska drag. Efter att etruskerna hade etablerat sig i Italien och urbaniserat stora delar av öns centrala delar, uppnådde den etruskiska konsten sitt förmodligen mest självständiga stadium under 600-talet f.Kr. Liksom den mesta medelhavskulturen var det templet och graven som var den huvudsakliga orsaken till konstproduktion.
Måleri
I Tarquinia (Tarquinii) och Chiusi (Clusium) har man funnit drygt 80 gravar med väggmålningar från 800-talet f.Kr., vilka har bidragit till en bättre förståelse av etruskernas kultur. De äldsta av dessa målningar har en orientaliserande stil och påminner delvis om korintiska vasmålningar. De avbildar mytologiska motiv och begravningsscener.
Skulptur
De etruskiska askurnorna är något som skiljer den etruskiska konsten från den grekiska. Liksom de egyptiska gravurnorna var de etruskiska dekorerade med skulptur i locket, men snarare än mytologiska motiv föredrog etruskerna att se sina avbilder på dessa lock.
Arkitektur
De etruskiska templen hade en ingång mitt på ena långsidan innanför en djup kolonnhall. Dessa tempel uppfördes i trä då det saknades marmor i det etruskiska centralområdet. Till skillnad från de grekiska templens vertikala strävan var de etruskiska låga.
Den arkaiska perioden
De etruskiska gravarna inreddes liksom de egyptiska som ett hem avsett för livet efter detta. De utmärker sig med en positiv bild av livet efter detta.
- ... 500-talet f.Kr. ...
Måleri
- +(blått, grönt)
- motiven är ljusa med idrotts- och dansmotiv
Skulptur
- buccherokeramik
- Apollon från Veji, 500 f.Kr.
Arkitektur
Den klassiska perioden
Gravarna från denna tid är mörkare än de under den arkaiska tiden.
- ... 400- och 300-talen f.Kr. ...
Måleri
- nyanseringar, skuggningar, blandade pigment
Skulptur
Arkitektur
Den romersk-hellenistiska tiden
Etrurien blev en rik provins i det unga romerska riket. Hellenistiska influenser användes i etruskiska gravseder; den etruskiska adeln lät avbilda sig som gudar på sina gravurnor.
