Erik Elliot
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
Johan Erik Elliot, född 9 augusti 1844 i Solna, död 14 april 1927, var en svensk justitiekansler och hovrättspresident.
Elliot tog studenten 1861 och därefter hovrättsexamen 1864. Han blev efter universitetsstudier i Uppsala och domartjänstgöring under Svea hovrätt vice häradshövding 1870, varefter han några år tjänstgjorde i hovrätten. Han övergick sedan till Kammarrätten och utnämndes till kammarrättsråd 1877, blev sedermera expeditionschef i Lantförsvarsdepartementet 1881, justitiekansler 1886 och - efter att ha innehaft åtskilliga kommittéuppdrag - president i Svea hovrätt 1899 samt promoverades till juris hedersdoktor i Uppsala 1900. 1910 avgick han ur statstjänsten. Under majriksdagen 1887 var han ledamot av Andra kammaren.
Källor
- Svenska Dagbladets årsbok - 1927, red. Erik Rudberg & Edvin Hellblom, Åhlén & Åkerlunds Boktryckeri, Stockholm 1928 s. 246
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
