Från Rilpedia

Eric Festin, född 1878 i Hackås, död 1945 i Östersund, var museiman, verksam i hembygdsarbetet i Jämtland och Härjedalen och från 1919 landsantikvarie i Jämtlands län.

Festin var den drivande kraften och eldsjälen bakom skapandet av länsmuseet och friluftsmuseet Jamtli i Östersund och dess förste chef, han brukar ibland kallas Jämtlands Hazelius.

Han studerade humaniora vid Uppsala universitet, fil kand 1912, med inriktning på arkeologi och konsthistoria, hedersdoktor 1942. Festin var under sin studietid den huvudansvarige för renoveringen av Norrlands nations gamla hus 1909-1911, där han då samtidigt var kurator, och där han blev hedersledamot år 1929. Han var också en aktiv medlem av föreningen Jamtamot vid nationen ända till sin död.

Festin ledde restaureringar av mer än hälften av Jämtlands läns kyrkor samt utförde en mängd arkeologiska utgrävningar och byggnadshistoriska undersökningar.

Han lyckades, efter en utdragen strid med framför allt Härnösand, lokalisera Landsarkivet till Östersund år 1929.

Under Festins långa redaktörstid för länsmuseets årsskrift Jämten, åren 1913-1944, blev denna en populär, samlande, publikation för alla hembygdsintresserade jämtar och härjedalingar. Han uppmuntrade också många lokala skribenter i länets byar att skicka in bidrag, och under hans tid var den en verkligt folklig skrift.

Festin var korresponderande ledamot av Vitterhetsakademien och Gustav Adolfs Akademien.

Eric Festin var tidigt naturvårdsintresserad, och blev sekreterare i Jämtlands och Härjedalens naturskyddsförening 1916. År 1922 tog han initiativ till den första återinplanteringen av bäver i Sverige, i Bjurälven i norra Jämtland. Han var också den som kraftfullast bildade opinion mot den under 1940-talet planerade kraftverksutbyggnaden av Tännforsen.

Externa länkar

• Eric Festin - från Jamtamot i Uppsala
• Eric Festin i Libris