Kurator (akademisk)

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Kurator är i akademiska sammanhange titeln för ordföranden i en studentnation. Det kan även avse en äldre ämbetsmannaroll.

Nationsordförande

Vid de svenska universitet som har ett nationssystem kallas sedan 1600-talet ordföranden för en nation kurator. I Uppsala bär ordföranden titeln förste kurator, kassaförvaltaren andre kurator och oftast bibliotekarien eller klubbmästaren tredje kurator. I Lund används titlarna kurator respektive prokurator. Sammanträde mellan samtliga kuratorer vid ett universitet kallas i Uppsala kuratorskonvent (jfr Konvent). I Lund sammanträder nationernas kuratorer och vanligtvis deras prokuratorer i Kuratorskollegiet. Ur kuratorskonventet har i Uppsala utvecklats en representation för studentkåren, i det att till en början kurator för Stockholms nation och sedermera en av konventet vald kurator som curator curatorum blev kårens ordförande. Denna sed bröts dock då kuratorskonventet och studentkåren lade fast sina olika verksamhetsområden i början av 1960-talet. I Lund valdes istället en separat ordförande för Lunds studentkår.

I äldre tider var det i Uppsala sed, att en nation valde någon högättad studerande, som tillhörde densamma, till curator honorarius eller curator illustris (hederskurator). I Lund väljer nationerna fortfarande bemärkta personer till hederskuratorer. Huvudsakligen väljs sittande inspektorer som inte varit nationskuratorer till hederskuratorer. Den direkta anledningen är då att dessa skall kunna gå på festen Stora Kuratorskollegiet som hålls vart tredje år för alla gamla kuratorer. Det förekommer emellertid att även andra väljs till hederskuratorer; exempelvis valdes Hasse Alfredson till hederskurator i samband med Stora Kuratorskollegiet 2002.

Ämbetsman

I Preussen var kurator titeln på en person (någon hög ämbetsman), som å statens vägnar utövade överinseende på ett universitet. Vid Lunds universitet fanns från dess stiftelse (1666; det trädde i verksamhet först 1668) till 1676 två "kuratorer", som å kanslerns vägnar handhade den närmaste överstyrelsen. Ett försök att införa sådana vid Uppsala universitet blev av universitetet avböjt.

Personliga verktyg