Från Rilpedia

Epigenetik är den del av genetiken som behandlar ärftliga men reversibla förändringar i DNA som är oberoende av förändringar i DNAts nukleotidsekvens. Epigenetiska förändringar förekommer normalt i alla celler och reglerar många geners uttryck, vilket framförallt är viktigt för differentiering av celler och under embryoutvecklingen.

Uttryckt på ett enklare sätt handlar epigenetik om att miljöpåverkan under livet kan leda till att genernas uttryck hos en individ ändras, till exempel att de slås av eller på. Detta påverkar sedan egenskaperna hos individens avkomma. Epigenetiska förändringar som först förvärvas och sedan ärvs påminner om Lamarckism. Lamarcks teorier var dock mycket mer omfattande, och det är dessutom oklart vilken betydelse epigenetiska förändringar har för evolutionen.

Epigenetiska ändringar kan antingen vara DNA-metylering av särskilda CpG-dinukleotider (cytosin-fosfat-guanin) vilket leder till minskad transkription av genen. En annan form av epigenetisk ändring är kovalenta modifieringar av histoner som kan bestå i fosforyleringar, acetyleringar eller metyleringar. Histonmodifikationer leder till en förändring av kromatinets struktur vilket kan medföra att gener tystas.

På senare tid har det visat sig att många tumörer har viktiga tumörsuppressorgener inaktiverade av epigenetiska förändringar, vilket dels kan bidra till tumörens uppkomst men även att den blir metastaserande.

Många kemiska ämnen kan framkalla epigenetiska förändringar, bland annat arsenik.