Tallkottkörteln
Från Rilpedia
Tallkottkörteln eller epifysen (latin Corpus pineale) är en endokrin körtel i hjärnan. Epifysen producerar hormonet melatonin, som bidrar till regleringen av kroppens dygnsrytm. Den konformade körteln väger 0,1-0,2 gram och utgör en utväxt stor som en halv ärta på mellanhjärnans tak, belägen vid bakre kanten av tredje ventrikeln.
Omkring 40 procent av befolkningen utvecklar under sin livstid en cysta i anslutning till körteln, en så kallad pinealecysta. Denna är benign, det vill säga är inte relaterad till cancer, och ger sällan upphov till några symtom. De upptäcks ofta av en slump i samband med olika röntgenundersökningar och är att betrakta som bifynd och som en normal utvecklingsprocess hos människan. Orsaken till cystan är inte klarlagd.
Kulturhistoria
Epifysens funktion var länge okänd och omstridd. Filosofen Descartes ansåg att epifysen var sätet för själens interaktion med kroppen. Bland annat eftersom han trodde att människan är det enda djur som har en tallkottskörtel samt att den till skillnad från många andra strukturer i hjärnan endast förekommer på ett ställe.