Enron

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Enronskandalen)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Enron Corporation
Typ Aktiebolag
Huvudkontor Houston, Texas, USA
Nyckelpersoner Kenneth Lay, grundare
Stephen F. Cooper, tillfällig VD
John J. Ray, III, styrelseordförande
Bransch Energi
Antal anställda 300 (ca 10 000 år 2000)
Historia
Grundat 1985
Ekonomi
Omsättning 101 miljarder dollar (2000)
Övrigt
Webbplats www.enron.com

Enron Corporation var ett amerikanskt energiföretag baserat i Houston, Texas. Företaget skapades 1985 genom samgåendet mellan två naturgasbolag, Houston Natural Gas och InterNorth. Företaget gick i konkurs 2001 så som den största konkursen i USA:s historia. (Kort efter, 2002, gick Worldcom om med bred marginal som det största konkursen, och lika skandalartat.) Innan dess var Enron ett av världens största el-, naturgas- och kommunikationsföretag med cirka 21 000 anställda. År 2000 hade företaget intäkter på 101 miljarder dollar. Fortune magazine utsåg Enron till USA:s mest innovativa företag sex år i rad. Strax innan kollapsen var Enron USA:s sjunde största företag.

Innehåll

Enronskandalen

År 2001 kulminerade den så kallade Enronskandalen efter avslöjanden om avancerade och välplanerade brott mot diverse företagslagar, bland annat insiderhandel, bokföringsbrott och korruption. Enron har även beskyllts för att ha medverkat till att manipulera tillgången på elmarkanden, vilket ledde till den stora elkrisen i Kalifornien

Enron var i många år en investerarfavorit. Anseendet solkades dock efter anklagelser om kartellbildningar och mutbrott i samband med energiaffärer utomlands. Det som knäckte bolaget var dock avslöjande om att koncernredovisningen exkluderade vissa enheter, så kallade special purpose entities. Vissa lån och derivat bokfördes i särskilda bolag som formellt inte ägdes av Enron. Enron stod dock risken för affärerna. Med hjälp av avancerade affärsupplägg där intäkter och tillgångar tillföll enheter som inkluderades i Enronkoncernens resultat medan kostnader och skulder bokfördes exkluderades skapades en väsentligt mer positiv bild av koncernens resultat och ställning. Enron rapporterade stora vinster när koncernen i verkligheten gick med förlust som en följd av ingågna, ej redovisade, kontrakt.

Redovisningen blev föremål för granskning av den amerikanska tillsynsmyndigheten för börshandel, SEC. När börskurserna började dala sålde många ledande befattningshavare som kände till den verkliga situationen sina aktier utan att marknaden hade korrekt information, så kallad insiderhandel.

I Europa ansökte Enron om konkurs den 30 november 2001 och två dagar senare ansökte de om skydd från den amerikanska konkurslagen Chapter 11 (omorganisering istället för likvidering). I dag existerar Enron endast för att sköta om sina fastigheter, konkursprocesser och för att reda ut rättsliga frågor.

Amerikanska finansdepartementet tillsatte en utredning som ledde till åtal för flera av de inblandade. Två av ledarna i skandalen, Kenneth Lay och Jeffrey Skilling förklarades skyldiga till sex åtalspunkter av sex respektive 19 åtalspunkter av 28 när rättegången avslutades den 25 maj 2006. Maxstraffet för de brott de är dömda för är 45 respektive 185 år. Straffet fastställdes den 23 oktober 2006 för Jeffrey Skilling till 24 år och 4 månaders fängelse. Ytterligare 16 personer erkände sig skyldiga till brottsliga handlingar i företaget, medan ytterligare fem dömdes mot sitt nekande och en begick självmord. Kenneth Lay avled av en hjärtattack 5 juli 2006. I utbyte mot strafflindring medverkade finanschefen Andrew Fastow i brottsutredningen. Han avslöjade bland annat att hela ledningen var väl medveten att Enron var på väg att kollapsa, samt att han fått instruktioner att mjölka ut så mycket som möjligt ur bolagen. Bolagsledningen hann sälja sina Enron-aktier för totalt 116 miljoner dollar, innan bolagets verkliga läge blev känt, och aktien fullständigt kollapsade. Den 26 september började Andrew Fastow avtjäna sitt 10-åriga fängelsestraff.

Konsekvenser idag av Enronskandalen

De som drabbades hårdast av skandalen var anställda och investerare i bolaget. De senare såg värdet på aktierna sjunka från höjdpunkten 90 USA-dollar till att bli i praktiken värdelösa på kort tid. Obligationslån och andra finansiella instrument påverkades i samma omfattning. De anställda som i många fall förlorade jobbet hade också sina pensioner i stor omfattning investerade i Enronaktier enligt den pensionsplan som bolaget erbjöd. Pensionsfonden för Enronanställda var värderad till 1.2 miljarder dollar, samt 2 miljarder till Enron-pensionärer innan konkursen. Följaktligen försvann hela pensionssparandet.

De verksamheter som bedrevs köptes upp och drevs i vissa fall vidare av konkurrenter eller tidigare företagsledning i dotterbolagen. i Sverige övertogs till exempel Enrons vindkraftverk i Kalmarsund av General Electric.

Sarbanes Oxley act

Enronskandalen och oegentligheter i redovisningen kombinerat med avancerade belöningssystem till ledande befattningshavare i företag som t.ex.Worldcom, Tyco och Adelphi Communications ledde till krav på hårdare regelverk för bolagsstyrning i USA.

Som en direkt följd och på väldigt kort tid togs "the Sarbanes Oxley Act", SOx, fram med mycket långtgående krav på företag noterade i USA som ökar kraven på företagens bokföringsetik.

Lobbyverksamhet

Både Enron och Kenneth Lay personligen gjorde sig kända för sina miljonbelopp i donationer till politiker i båda läger men kanske framför allt till republikanerna och dess Republican National Committee [1]. Lay hade starka band med Bush-familjen. Enron hade haft affärer tillsammans företaget Spectrum 7 vars styrelseordförande var George W. Bush, innan denne kandiderade till presidentposten.

Kopplingen mellan Enron och ledande politiker har lett till anklagelser om att bolaget fått otillbörliga fördelar. Exempelvis antas det ha påverkat politikernas agerande före och under elkrisen i Kalifornien i början av 2000-talet.

Enrons och andra storföretags lobbyverksamhet har varit en av anledningarna till införande av hårdare regler för donationer antagna av den amerikanska kongressen.

Arthur Andersens undergång

Enronskandalen fick katastrofala konsekvenser för den globala revisionsorganisationen Arthur Andersen. Arthur Andersen som godkänt redovisningen i koncernen fick som en följd av påstådda brister i revisionen av Enron avveckla sin verksamhet i USA. Inom ett par veckor hade hela Arthur Andersen brutit samman och över 100.000 medarbetare över hela världen fick söka sig ny arbetsgivare. Av de riktigt stora globala revisionsfirmorna återstår som en följd av Enronskandalen bara KPMG, Ernst & Young, Deloitte och PricewaterhouseCoopers, gemensamt kallade Big Four

The Smartest Guys in the Room

Boken Enron: The Smartest Guys in the Room blir en bästsäljare, och en film görs baserad på boken. År 2005 vinner filmen Academy Awards pris för bästa film i dokumentärklassen. IMDB

På Enrons huvudkontor i Houston, och i ett stort kontorslandskap, hade de båda ledarna Kenneth Lay och Jeffrey Skilling var sin trappa upp till sina respektive kontor. Bokens och filmens titeln The Smartest Guys in the Room baserar sig på vad personalen i kontorslandskapet kallade sina två ledare.

Litteratur

Flera böcker har skrivits om turerna kring Enron, och dess djupa politiska inblandning.

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Enron"
Personliga verktyg