Enåkers kyrka
Från Rilpedia
Koordinater: Enåkers kyrka är en kyrkobyggnad i Uppsala stift som tillhör Enåkers församling. Kyrkan ligger i det inre av Uppland, i Västmanlands län och ett par mil nordost om Sala.
Innehåll |
Kyrkobyggnaden
Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett avsmalnande tresidigt avslutat kor i öster. I norr står en vidbyggd sakristia och i väster ett torn med trappgavlar och hög kopparklädd spira. Långhusets flacka sadeltak liksom det något lägre valmade sadeltaket över koret är även de kopparklädda. Ingången är förlagd till tornets västmur. Exteriören präglas av medeltidskyrkans ombyggnad på 1850-talet i nygotisk stil och det gäller även korets interiör. Långhuset däremot täcks ännu av medeltida kryssvalv med några kalkmålningar och har inredning från skilda perioder. De äldsta partierna är av gråsten och består av nuvarande långhuset.
Historik
Nuvarande långhus har utgjort en salkyrka, där östpartiet av dagens långhus har fungerat som kor och haft rak gavel. Kyrkans murar dekorerades med blinderingar av tegel. Salkyrkan kan dateras till tidigast omkring år 1300. I norr har en sakristia funnits och i söder ett vapenhus, båda med okänd tillkomsttid. Kyrkorummet har från början troligen haft trätak och här slogs stenvalv först omkring 1475. Kort därefter dekorerades murar och valv, speciellt ribbornas så kallade gubbar, med kalkmålningar. Något senare, i början av 1500-talet, utfördes talrika, ytterligare kalkmålningar. Dekoren har senare varit överkalkad men framtagits såvitt möjligt. De fåtaliga bevarade framställningarna har kunnat bevaras främst på sydmuren, bland annat på omfattningen kring en ljusöppning, samt på några av valvens bågar och fästen. Karaktären av medeltid tycks ha bibehållits till långt fram i tiden. Under 1700-talet tillkom emellertid ny inredning, bland annat med läktare i väster. 1794 överputsades kalkmålningarna. 1854 - 1855 fick hela exteriören och korets interiör sin nuvarande karaktär, då kyrkan omdanades i nygotisk stil. Ritningarna utfördes av arkitekten Pehr (Petter) Johan Ekman. Ett nytt kor med tresidig avslutning och höga spetsbågiga fönster byggdes till den äldre kyrkan. Vapenhuset från 1700-talet revs liksom den äldre sakristian. En ny sakristia uppfördes i anslutning till det nya koret. Långhusets väggar höjdes varvid den branta takresningen minskade. Tornet med trappstegsgavlar och hög spira. Både tornet, långhuset och koret försågs med utvändiga tegelorneringar. Långhusets medeltida tegelblinderingar överputsades. En genomgripande restaurering 1890 fick förödande konsekvenser för kalkmålningarna genom att murar och valv beströks med oljefärg. Arbeten 1925 omfattade bland annat att hela interiören vitkalkades. Östra korfönstret igenmurades. Det återupptogs 1955 och i alla tre korfönstren monterades glasmålningar komponerade av Julia Lüning. Medeltida kalkmålningar togs fram. Ny, sluten bänkinredning sattes in. Som modell användes en bänkskärm från 1600-talet. På de främre bänkraderna monterades de två samtida pyramiderna.
Inventarier
- Dopfunten från 1200-talet är kyrkans äldsta inventarium.
- En birgittabild från 1400-talet är placerad ovanför dopfunten.
- Första orgeln byggdes 1784 av orgelbyggare Söderström. Nuvarande orgel tillkom 1960.
Källor och information
Litteratur
- Våra kyrkor, sidan 45, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
Webben
- Uppgifter från Riksantikvarieämbetets byggnadsregister (Fritt material varifrån denna artikel till stor del är hämtad)
Denna artikel om en kyrkobyggnad behöver bilder. Är du upphovsrättsinnehavare till en passande illustration får du gärna ladda upp den.
